Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Reformationen - Efter reformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 253
Petri å andra sidan, blifvit utsände tio spörsmål. Konungen begärde,
att Galle såsom »doktor i den heliga skrift* skulle från sin ståndpunkt
besvara dessa frågor, hvilket han äfven gjorde inom bestämd tid. Olaus
Petri hade öfven besvarat frågorna men sökte förgäfves att få muntligt
disputera om frågorna med Galle. Något religionssamtal kom heller icke
till stånd förr än vid Yästeråsriksdagen, och då först sedan ständerna
afgifvit sitt svar på konungens framställningar. Detta hade sålunda
icke någon inverkan på riksdagsbeslutet.
Med Västeråsriksdagens beslut var kyrkans världsliga makt bruten,
och de mäktiga biskoparnes tid slut. För biskop Brask fingo en del
riksråd gå i borgen, för att han icke skulle stämpla mot konungen
samt för att han skulle öfverlämna Munkeboda med där befintligt ar¬
tilleri. Då konungen icke långt senare besökte Linköping, var han gäst
hos biskopen, som höll en ståtlig bankett för honom. Vid detta till¬
fälle blef Brask löst från borgen. Det har blifvit sagdt, att bestäm¬
melsen om Munkeboda blifvit återtagen. Ovisst är huru därmed för¬
håller sig, men om icke förr, så åtminstone sedan biskopen lämnat lan¬
det, förlänades Munkeboda till lagmannen i Östergötland Holger Karls¬
son Gera.
Efter reformationen. Reformationens införande fortgick men icke
utan stridigheter litet hvarstädes, särskildt i Västergötland och Småland,
för såväl religionsförändringen som för de tunga pålagorna. I Öster¬
götland var det mera lugnt. Här fanns ingen ledare, sedan Brask af-
rest. Flere af adeln ställde sig äfven gynnsamt mot konungen, bl. a.
den nyssnämnde Holger Karlsson, som öfvergått till konungen och 1528
fått emottaga Stegeborgs slott med tillhörande härad samt Måns Jo¬
hansson Natt och Dag till Säby och Bro (Brokind), sedermera riddare,
riksråd, lagman i Östergötlands lagsaga och slutligen ståthållare på
Vadstena slott, hvilka i sin mån sökte lugna de missnöjde.
I Västergötland och Småland uppsades konungen tro och lydnad.
Bland annat tillfångatogs konungens syster, som var på resa från Ly-
beck. Smålänningarne tillskrefvo Östergötland att göra ett med dem,
men deras bref blefvo tagna af personer, som voro konungen tillgifne.
Till Östergötland nedsände konungen sin slottsfogde och en borg¬
mästare för att tillsammans med Holger Karlsson, Måns Johansson,
kapitlet i Linköping, äfvensom borgmästare och råd i städerna söka
stilla upproret i de angränsande provinserna. Såväl till Småland som
Västergötland sändes från Östergötland som underhandlare mäster
Erik, kantor, och herr Måns Laurentius, kanik i Linköping, Anders
Hansson och Peder Nilsson, rådmän därstädes, Lars Pedersson af vapen
och Nils Jonsson, borgmästare i Vadstena, Olof Bältare, borgmästare,
och Olof Skåning, rådman i Skenninge, Mats grytstöpare och Hans Ja¬
kobsson, rådmän i Skenninge, samt nio bönder från skilda delar af
landskapet, och lyckades det dessa få upproret stilladt och förlikt, äfven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
