- Project Runeberg -  Östergötland / I. Östergötlands historia från äldsta intill nuvarande tid /
254

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Efter reformationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254 NYA TIDEN.
som få drottningens syster och hennes följe åter fria. Detta var år
1529.
Ehuru östgötastäderna icke deltagit i upproret, fingo de formligen
bekräfta Västerås recess.
Men icke dess mindre jäste det länge äfven i Östergötland hos dem,
som voro den katolska läran tillgifne.
Så fanns, för att anföra några exempel, bl. a. i Risinge socken en
kyrkoherde Johan Haraldsson, som var den evangeliska läran tillgifven,
men rönte sådant motstånd från sin församling, att han måste söka sig
därifrån. Detta var så sent som på 1550-talet.
I Hällestads socken var en kyrkoherde, Markus Petri, som hvarken
kunde eller ville predika Lutherska läran, hvadan han på konungens
befallning blef afsatt och en ny kyrkoherde tillförordnad.
Redan år 1524 skref konungen till biskop Brask om en kyrkoherde
vid namn Simon Olofsson, att han skulle »näpsas», därför att han ytt¬
rat något om konungen, som denne ansåg olämpligt. Förmodligen var
det samme Simon Olofsson, som var kyrkoherde i Sunds socken, och
som vid ett tillfälle, år 1543, från predikstolarna i Sunds och Asby kyr¬
kor yttrade: »Jag skall mässa i dag och ropa hämnd öfver den omilde
konungen, hans afföda och tjänare. Gören så I, både män och kvinnor,
hvar vid sitt namn och I alle, som ropa kunnen, att han må komma
på fall och aldrig mer sig uppresa. Ty Eder dannemän är veterligt,
hur han har röfvat kyrkor och kloster och Sveriges rikes menige all-
moge.»
I Norra Vi och Tirserums socknar var sedan 1540 en kyrkoherde
vid namn Anders Petri, hvilken motarbetade konungen, och som 1543
utsände en på en bräde utskuren, öfverallt nedblodad budkafle med in¬
skriften »en hand, en fot och en spene» samt med uppmaning till Ydre-
boarne m. fl. att hjälpa Kindboarne. Detta kom emellertid till konun¬
gens kännedom, och de hämtades upp till Stockholm. Ydreboarne sände
då en häradsbo Lasse Pedersson i Ed för att bedja konungen om ur¬
säkt för de båda prästerna samt förklara deras oskuld. Konungen skref
till Ydreboarne, att han icke kunde låta dem komma åter, utan
ville han däruppe förse dem »med ett stycke bröd», hvarmed de skulle
vara hjälpta. »Må I dannemän, som bygga och bo i Sunds och Vi socknar,
skaffa Eder andra goda och kristliga prästmän eller själasörjare, som i
deras ställe predika Guds rena och heliga ord och kunna lära och un¬
dervisa Eder till Edra själars salighet». Till östgötalagiuanneu Måns
Johansson Natt och Dag skref konungen äfven i denna sak, enär den
uppsände bonden begärt få veta. huru det skulle förhållas med de
båda prästernas tillhörigheter. Härvid föreskref konungen, att de hä-
radsboar, som försträckt prästerna med dem ådömda böter, först skulle
betalas, .dock sa att det får mätas dem i händer, efter som skäl är,
och sådant gods kan vara värd t». Det öfriga skulle insättas någon -
städes. till dess det blef afgjordt. om de bada prästerna skulle hafva något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/1/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free