Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Striden vid Stegeborg - Willam de Wijk - Efter striden vid Stegeborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 NYA TIDBN.
hvarefter han med sin här närmade sig Stegeborg, icke, såsom han till-
skrifvit konungen, för att börja några fientligheter, såvidt han icke
blefve tvungen att möta våld med våld utan för att snarare kunna
bringa konungen till ett slutligt svar på de tillbjudna vänskapsvillkoren.
Under tät dimma, tidigt på morgonen den 8 september, in¬
tog hertigens här vid Stegeborg ställning och besatte bl. a. ett par
kullar, den ena redan förut besatt af Sigismunds folk, som dock fick
draga sig tillbaka. Men konungens trupper visade sig vuxna situationen,
och då dimman skingrades befann sig hertigen omringad. Framför sig
hade han slottet, där konungens hufvudstyrka var uppställd. På ena sidan
låg konungens fartyg med sina kanonor och på den andra sidan ocb i
ryggen hade därvarande höjder blifvit besatta af polska trupper under
befäl af Hans Weijer. En svår strid började, och hertigen kunde icke
vänta sig annat än att med hela sin här blifva nedgjord, då helt oför-
modadt konungen lät afbryta striden, på grund af riksrådet Jöran
Posses framställning, att det var svenskars blod, som utgöts å båda
sidor.
Konungen lät därefter säga, att han önskade en fredlig förlikning,
och tillät därför hertigen att draga sig tillbaka, hvilket äfven försig¬
gick efter en förlust af 200 eller 300 man. Förlusten å konungens sida
uppgick till endast omkr. 20 man. Efter striden afsände hertigen 242
sjuka och sårade att vårdas i Norrköping.
Willam Willamsson de Wijk, innehafvare af Finspångs bruk m. m.,
hvilket allt han af hertig Karl i april 1598 fått tillstånd att tillsvidare
efter sin faders död få behålla, var såsom kapten anställd vid flottan.
Han hade emellertid af Klas Flemings änka, Ebba Stenbock, till
hvars enda dotter han fattat kärlek, blifvit öfvertalad att söka få den
o
vid Aland befintliga flottan att öfvergå till konung Sigismund. Två
af hertigens nitiske anhängare Joakim Scheel och Peder Stolpe, hvilka
hade öfverbefäl vid nämnda flotta, lockade emellertid de Wijk i bak¬
håll och fängslade honom, öfverbevisad om sina stämplingar mot her¬
tigen, dömdes han till döden och blef skjuten i augusti 1598. All hans
egendom förklarades förbruten och indrogs till kronan.
Efter striden vid Stegeborg. Till en början förlorade hertigen be¬
sinningen och uttalade sin afsikt att med de sina lämna landet. Han
hade, sade han, tänkt sig ett vänligt samtal och i stället blifvit emot-
tagen med ett blodbad. Lämnade han fosterlandet, skulle dess fördärf
undvikas, och hans vänner kunde lätt försona sig med konungen. Alla
bådo honom emellertid icke öfvergifva dem och fäderneslandet. De
ville från sin sida offra allt. Därmed öfvergaf hertigen all tanke på flykt.
Sedan hertigen åter lägrat sitt folk vid Mem, började nya under¬
handlingar, men äfven nu förgäfves. De tyska förmedlarne afreste den
14 september, då de sågo, att de ingenting kunde uträtta.
Redan den 10 september hade hertigen åter dragit mot Stegeborg,
och efter de främmande medlarnes afresa började nya underhandlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
