Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NYA TIDEN. 305
196. Gammal svensk ugn fBr smältning af
järnmalm, senare kallad »hedningeblästern.»
delen var af gråsten men i den öfre voro ytterväggarna af timmer.
Däremellan var en fyllnad af sand och jord. Hela ugnens höjd var
7 meter.
Att konung Gustaf I med sitt allt omfattande verksamhetsbegär
äfven skulle taga bergsbruket om hand, är tydligt. Genom att inkalla
kunniga smeder från Tyskland samt
att för kronans räkning uppföra
vattenhamrar sökte han påskynda
öfvergången till tackjärnsberedning
i förening med härdfärskning.
Ty så småningom hade erfa- !
renheten gifvit vid hand, att det
först utblåsta järnet för att kunna
smidas måste behandlas i härd.
Under namn af tysksmide inför¬
des sålunda af tyskar den härdfärskningsmetod, som likväl först, under
1600-talet allmänt blef använd. De nya metoderna fordrade emellertid
kraftigare driftmedel. Vattenfallen kommo då till godo, och dit för¬
lädes ugnar och hammare utan afseende på grufvornas läge.
Emellertid veta vi, att ännu långt in på 1500-talet och äfven långt se¬
nare i allmänhet osmunden utsmiddes för hand.
Bergsmännens skatt skulle enligt konung Gustafs bestämmelse utgå
i tackjärn, icke i osmund, äfven detta för att befordra tackjärnsbered-
ningen. Denna förordning hade dock föga påföljd. Ännu inpå 1600-talet
betalades omnämnda skatt
merendels i osmund. Ko¬
nungen sökte äfven få ut¬
skeppningen af osmund till
utlandet förminskad för
att äfven på så vis få
osmundsjärnet förädladt
till stångjärn samt be¬
främja stångjärnstillverk
ning af tackjärn.
Det äldsta kända pri
vilegium, som någon bergs¬
lag i vårt land äger, är en
förordning af år 1340, hvil
ken gäller Västra berget i
197. Blästerugn.
Närke. I detta privilegiebref talas emellertid äfven om Östra berget, hvilket
senare blifvit antaget vara detsamma som Godegårds bergslag i Östergöt¬
land, och skulle enligt detta bref Västra berget erhålla samma privilegier,
som det östra ägde. Enligt desamma bestämdes bl. a., att de, »som kommo
till förenämnda bergsmän, i den afsikt att hos dem vilja stanna, skola
vara alldeles frikända både till lif och gods för hvarjehanda förbry-
20—130727. Ridderstad, Östergötlands historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
