Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 NYA TIDEN.
telser, de förut begått, så framt de icke äro mördare, tjulvar
eller förrädare, dock så att de skola göra rätte målsäganden rätt för
deras förbrytelser, i enlighet med hvad lagen bestämmer». Vidare
tillförsäkrades bergsmännen en half mil på längd och bredd af den all-
männingsskog, i hvilken berget låg. Salupriset å järn skulle vara en
penning för hvarje osmund. Tionde bestämdes för konungen, vid ny-
byggnad af hytta första året 750 och sedan årligen, då det idkades
bergsarbete, 1,500 järn, hvar osmundsmed, forslagare och blåsare årligen
20 osmund, hvar legoblåsare eller tillfällig masmästare 10 osmund.
Hvarje bryggerska, som icke idkade bergsbruk, skulle årligen gifva 24
osmund. Böter bestämdes för hvarje mandråp samt för hvarje knifstyng
och bågskott. Bergsmännen ålades hafva en fogde och tolf rådgifvare,
hvilka skulle bestämma, hvad som lagligen skulle göras vid berget. Om
bergsmännen icke längre förmådde bruka berget, skulle rätte ägaren
hafva igen detsamma.
Den äldsta jordeboken öfver Östgöta bergslag är upprättad år 1549
för »Wånga bergh», hvartill år 1550 lades »Hellista bergh» och »Go-
degårdz berg», 1552 »Risinge soken» och 1574 »Sundbo heredt» i Närke.
I Risinge socken var Finspångs bruk beläget. Nämnda bruk finnes
icke omtaladt i redogörelsen för »Omkostning vid Östgöta bergslag» år
1557, som endast omnämner Orga och Hällestads hamrar. Det omtalas
först i 1572 års räkenskaper, då inventarierna för Orga, Finspångs och
Hällestads hamrar upptagas. Finspångs bruk synes alltså blifvit upp-
fördt först efter år 1557. Enligt en annan uppgift skulle bruket, i
enlighet med hvad som framgår af Johan III:s bref af 1587 och hertig
Johans af 1609, tillkommit redan år 1500. I medlet af 1570-talet säges
bruket vara i förfall. Visserligen afslog konung Johan III 1576 fog¬
den Mårten Jonsons anhållan om gärden från Sundbo härad för att
återuppföra de vid Finspång och Hällestad förfallna hyttorna, enär
denna gärd behöfdes för att underhålla krigsfolket i Finland och Liff-
land, men han visade likväl sitt intresse för bruksverket genom att befalla
nämnde fogde att med all makt åter söka få uppförda dessa ^ hyttor
samt dit följande vinter framföra nödigt byggnadsmaterial. År 1579
anbefalldes ytterligare åtgärder till brukets fördel med den påföljd, att
arbetet med bruksbyggnaderna tog sin början 1580 under öfverinseende
af den inkallade holländaren Willam de Wijk. Konungen sysselsatte
sig nu en följd af år med detta företag, af hvilket han väntade sig
och riket stort gagn. Ar 1581 ålade han undersåtarne i östgöta bergs¬
lag att upprödja och förbättra en väg emellan »Wånga stålgrufva och
ginast till den sjön Gladh», och finge samma undersåtar sig beviljadt
att utgöra endast hälften i hvar gärd emot dem, som tillhörde lands¬
bygden. Följande år beviljades dem vissa andra lättnader. Under åren
1583—85 lämnades upprepade gånger föreskrifter om, huru en del sock¬
nar skulle lämna all ränta och uppbörd, både spannmål, hö, hästestand,
dagsverken och alla andra både vissa och ovissa partzeler^, till beford-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
