Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 307
rande af Finspångs bruks färdigbyggande. En hammarsmedja skulle
uppföras, hvartill timmer skulle framköras till sågkvarnen för att få
bräder till hammarsmedjans täckande. Malm skulle framforslas. Från
Närby gård skulle till Finspångs bruk levereras 6,000 tegel »till fyra
smidjehärdar och svafvelugnen, som där skulle uppsättas». Konungen,
hvilken, som vi se, kastade sig in i en hel del obetydligheter, synes i
sina bref emellanåt varit mycket otålig öfver, att det icke gick så fort,
han önskade med bruksanläggningen, samt klagar bl. a. öfver, att en
part »undersåtar hafva gjort något och en part intet». Men då inkomsterna
från Finspång icke motsvarade kostnaderna, tyckes konung Johan slutligen
tröttnat vid företaget, och den 13 oktober år 1586 befallde han, för att
påskynda fullbordandet af Norrköpings hus, att socknarna Risinge,
Regna och Skedevi, hvilka till en tid lydt till Finspångs bruk, nu skulle
läggas till Norrköping med all årlig ränta, så att hela Bråbo härad
komme tillhopa igen.
Före oktober månads utgång framställde Willam de Wijk en an¬
hållan att få öfvertaga Finspångs bruk och gård med Orga hammare
och en hytta i Yånga bergslag. Kontrakt uppgjordes härom, men
blef aldrig undertecknadt. Om något nytt kontrakt kom till stånd, är
obekant.
Ar 151*3 öfverlämnade hertig Karl med rådets samtycke Fin¬
spångs bruk med flera andra gårdar till Willam de Wijk att mot
viss ränta till kronan »njuta och ärftligen behålla för sig och sine efter¬
kommande.» Efter de Wijks död 1597 befallde Karl likväl att veder¬
känna detsamma under kronan igen, en befallning som förnyades i mars
1598, båda gångerna därför att Finspångshammaren var den enda, som
kronan kunde bruka, sedan Hällestads hammare, som var arf och eget,
återlämnats till sin rätte ägare. Hertigen synes dock snart ångrat
sig, och redan i april samma år beviljade han Willam Willamsson de
Wijks begäran att få behålla bruk och gårdar intill förstkommande
Mikaelis, efter som han nedlagt mycken kostnad med utsäde och åker¬
brukets skötsel.
För stämplingar emot hertigen (se sid. 296) blef W. emellertid dömd
till döden, hvarefter hans egendomar indrogos till kronan. Hertigen an¬
tog sig därefter själf bruksverket.
Vånga bergslag. Vid hvilken tid denna bergslag fick sina första
privilegier är obekant. Utan tvifvel började bergsbruket här tidigt,
ehuru icke något om detsamma är kändt förr än 1450, då Vånga bergs¬
lag tillerkändes Magnus Gren på Grensholmen. År 1480 bestämdes, att
det här tillverkade stålet skulle användas till stenhuggeriredskap för
arbetet vid Linköpings domkyrka. År 1587 fick W. de Wijk, som på
arrende skulle öfvertaga Finspångs bruk, tillstånd att fritt bryta järn¬
malm å Vånga bergslag, dock icke kronan eller annan bergsman till
hinder eller skada. Arrendekontraktet blef emellertid icke underteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
