Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 NYA TIDEN
tecknadt. Antagligen stod denna öfverenskommelse fast, då W. seder¬
mera öfvertog Finspång.
I äldre tider har här äfven funnits en koppargrufva, hvarom ett
kungabref af år 1542 förmäler.
Vid Orga fanns under 1500-talet ett järnbruk med 1 hammare.
Godegårds socken och bergslag. På grund af att denna bergslag och
östra berget antagits vara samma bergslag, säges densamma vara en
af rikets äldsta och skulle sålunda haft privilegier redan före 1340.
Huru härmed förhåller sig, lämnas därhän. Ar 1525 stadfästade konung
Gustaf I de privilegier, som bergsmännen från Godegård erhållit af
framfarna konungar och riksföreståndare.
Hällestads socken och bergslag. Ar 1377 omtalas denna ort som bergs¬
lag, men år 1428 förordnade konung Erik, att denna sockens invå¬
nare skulle hålla sig till häradstinget och icke enligt framställd önskan
lefva efter bergsrätt. Huru härmed gick, är obekant, men år 1525 stad¬
fästade konung Gustaf och 1587 konung Johan III dessa bergsmäns
privilegier.
Då hertig Magnus, konung Gustafs tredje son, bekom Östergötland,
skall denna bergslag följt med, men lades sedermera på grund af her¬
tigens sinnessjukdom åter under kronan år 1569.
Här fanns sedan äldre tid Sonstorps bruk, som 1580 förklarades för
kronobruk att utsmida det tackjärn, kronan erhöll i Hällestads bergs¬
lag, men återfick sin frälserätt 1597.
Om öfriga socknar inom Finspångs län, som voro af bergslags natur,
hänvisas till artikeln »Bergsbruket» under 1600-talet.
Åtvidabergs kopparverk. Den äldsta kända handling, som berör Åt¬
vidaberg, är utfärdad af konung Erik år 1413 från Bingstadholm, i
hvilken det gifves »alla dem, som vilja bygga och bo på Åtvidaberg
och bergverk drifva och göra, sådan frihet, frälse, nåd och privilegier
oåde till strömmar, väg och skog samt annat, som bergsmännen hafva
och njuta på kopparberget i Dalarne».
Enligt uppgifter af äldre personer från 1600-talet hade det i orten
alltid talats om, att digerdöden (1350-talet) och däraf följande folkbrist
varit anledning till kopparberedningens undergång. Att Malmviksgruf-
van, *i äldre tider kallad Glas- eller Glansgrufvan, blifvit öde, skulle
därjämte berott på, att ett stort stalp infallit och instängt sju perso¬
ner, hvilka icke kunnat räddas. Andra sägner gå äfven härifrån om
grufdrift i äldre tider. Huru härmed förhåller sig, kan numera icke
sägas, och ovisst är sålunda, om koppartillverkningen är äldre än från
tiden för ofvannämnde kungliga bref. I alla händelser har i orten
anträffats kopparslaggvarp och lämningar efter ända till 40 st. gamla
kopparhyttor, spridda här och hvar i trakten, hvaraf man kan tänka
sig, att kopparberedningen här i forna tider varit riklig.
På 1450-talet omnämnas Åtvidabergs koppargrufvor i ett privilegii-
bref af konung Karl Knutsson, och på 1460-talet nämnes platsen i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
