Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Bergsbruk - Åkerbruk med binäringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 309
förläningsbref af Erik Axelsson Tott för Erik Karlsson Vasa. År 1513
utfärdade riksföreståndaren Sten Sture ett bref til1 förmån för denna
ort. I detsamma tager han sina och rikets tromän och undersåtar,
bergsfogden och alla bergsmän, med hustrur, barn, legofolk, gårdar,
gods och hyttor m. m. i sin och rikets hägn, fred, värn, försvar och
beskärm, hvarjämte han stadfäster alla förut lämnade privilegier och
friheter.
År 1524 erhöllo Mårten Skinnare, Anders Hansson, och »hvem de
ville taga med sig», tillstånd, att i Östergötland och Västergötland,
hvarest dem bäst syntes, uppsöka silfver- och kopparmaimsstreck
samt att sedermera få behålla och bruka dem.
År 1527 utfärdade konung Gustaf ett bref, dateradt Gammalkil, för
bergverket, af samma innehåll som det år 1413 utfärdade. Erik XIV
och Johan III utgåfvo äfven privilegier. En handling från år 1552 upp¬
lyser om, huru en af konungens män å hans vägnar »handlat med Otvidz-
bönder om den bergsbrukning och kopparstreck, som nyligen uppfunnen
var», samt framställer, om de ville vara behjälpliga till den bergsbruk¬
ning, som enligt befallning skulle företagas. På 1500-talet hörde Åt¬
vidaberg med Slefringe ladugård till kronan.
Åkerbruket och dess binäringar. Då konung Svärker under 1100-
talet anlade Alvastra cistercienskloster, var det nog icke blott af re¬
ligiösa skäl. Anledningen var utan tvifvel äfven tanken på framåt¬
skridande såväl i ett som annat hänseende. Särskildt ägnade sig cister-
cienserna åt åkerbruket och detta såväl som ett helgadt yrke som ock
såsom en inkomstgifvande sysselsättning. De bedrefvo äfven fiske.
Bl. a. sägas de anlagt ruddammar vid Alvastra. Att deras exempel
skulle i dessa afseenden vinna efterföljd, om ock endast långsamt, kan
med säkerhet sägas. Kom så därtill senare Vadstena m. fl. kloster,
hvilka äfven spridde kännedomen om jordens skötsel. Mycket åtgjordes
sålunda. Icke dess mindre stod åkerbruket, af hvars afkastning största
delen af befolkningen skulle lefva, vid medeltidens slut lågt äfven inom
det bördiga Östergötland. Att åkerbruket därförut eller under 1300-
talet uppnått en hög utveckling intygas af Östgötalagen.
Vid Gustaf Vasas tillträde till regeringen tog han sig äfven an
landtbruket samt var lika outtröttlig i att söka få detsamma forbätt-
radt som i allt annat. Vid olika tillfällen vände han sig med bref
härom till skilda delar af landet.
Till Östergötlands allmoge skref han, att många hemman blifvit
ödelagda därigenom, att åkrarna voro utan diken eller endast hade
vanskötta sådana, att de icke röjde ängarna samt i öfrigt att de icke
skötte jorden så väl som i äldre tider. Han uppmanade dem att bättra
sig i detta hänseende samt att icke spara på möda och arbete för att
bättre bekomma sin bärgning. År 1559 skrifver konungen, att han
upprepade gånger förmanat östgötarne, att de skulle väl häfda sin åker
med dikning och röjning, men det hade föga hjälpt. På »sitt ämbetes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
