Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Åkerbruk med binäringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 NYA TIDEN.
vägnar» kunde kan nu icke längre lida deras lättja och oaktsamhet.
Fogdarna ålades därför att årligen hålla dikesrannsakning, och om
icke bonden fullgjort sin skyldighet, skulle fogden med lejda dikare
och röjare låta på den försumliges bekostnad fullgöra detta, och där¬
till skulle de böta för hvar odikad aln. Likaså skulle de bönder be¬
straffas, som läto åker och äng växa igen. Då klagomål af bönderna
i svåra tider framställdes till konungen om deras nöd, fingo de till svar,
att de häfdade sin jord illa, höllo gästabud och alltför många helg¬
dagar samt sålunda själfva orsakade sin fattigdom.
Den, som icke skötte sin jord så, att konungen och kronan kunde
vara tillfreds därmed, skulle vräkas från hemmanet, ity att om jorden
vanvårdades, kunde kronan gå förlustig, hvad den i skatt ägde rätt
till. Fogden skulle ditsätta en annan bonde. Detta var ju för staten
af vikt, då rikets förvaltning var i hög grad grundad på jordens af-
kastning.
Kornet är det äldsta sädesslaget i Östergötland och odlades redan
under forntiden (sid. 16). Hvad de öfriga sädesslagen beträffar, lämnas
osagdt, när de först infördes. Hvetet omtalas i Östgötalagen. Rågen
omtalas år 1316 samt senare i Vadstena klosterstadga (»vinterrogbem)
(fig. 198). Hafren kallas i östgötalagen »hästakorn», men den synes
föga odlats, och, enligt en gammal anteckning, odlades den ännu i med¬
let af 1560-talet icke i Söderköpings prosteri. Baljväxter omtalas icke
i östgötalagen, men att ärter förekommo redan under forntiden omnäm-
nes sid. 63. Att humle fanns redan tidigt, därom vittna namnen Hum-
blarum (år 1367) och Humlasaeter (år 1375). Rofvan omnämnes i öst¬
götalagen. Linet fanns redan under forntiden.
Enskiftesbruket, d. v. s. åkrarnas årliga besåning, var det äldsta
brukningssättet, men under medeltiden blef tvåskiftesbruket allmänt
inom Östergötland.
I biskop Brasks »calendarium oeconomicum» angifves den 16 augusti
som sädesdag.
Af de olika husdjuren var utan tvifvel hunden det äldsta.
Hästen förekommer redan under forntiden och omtalas i samband
med Oden. Enligt sägnen blef hästen människans efterträdare som
offer. Om hästens (häst — mar, märr, hors) tillvaro påminna namnen
Marby (år 1285), Marås (1397), Marsta (1440), Horsryd (1387), Horsgap
(1395), Hästholmen (1327) och Hästäng (1369). Gustaf I bidrog äfven
till hästafvelns förbättrande samt införde afvelsdjur utifrån, hvilka
utställdes på skilda platser i landet, bl. a. i Östergötland vid Stegeborg
och i Vadstena.
Redan under medeltiden bedrefs inom provinsen en lönande oxhandel
såväl inom landet som genom utförsel till Danmark öfver Östersjön.
Gustaf I bedref för egen del en ganska betydande oxhandel flerstädes,
bl. a. i Östergötland, där oxar uppköptes och utställdes på de nybil¬
dade afvelsgårdarne. I öppet bref, dat. Vadstena år 1532 och ställdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
