Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Åkerbruk med binäringar - Städerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 NYA TIDEN.
Östergötland den 23 oktober år 1316. Af detsamma framgår, att inven¬
tarier vid denna tid kunde ingå i arrendeuppgörelsen. Enligt detta bref
upplåter kaniken i Linköping Sigismund till Gjurd Ormsson domkyrkans
gård Stafsjö på fyra års tid med samma gårds lösören mot villkor, att
Gjurd eller den af honom tillsatte förvaltaren för hvart och ett af
dessa 4 år skulle utbetala 4 mark. Inventarierna vid gården voro 2 tama
oxar, 4 kor, 3 dragare (hästar) till 7 öres värde, 8 lamm, 3 svin och 2
kalfvar af 5 öres värde, 2 kittlar af tillsammans 2 7* markers värde, 2
yxor, 2 borr, 3 liar, 3 bänkkläden, 3 sängkläden, 5 lakan, 1 duk, 2 ryor,
1 handkläde, 1 kudde, 1 bolster, 2 fat, 1 lägel, 3 tallrikar, 1 harf, 1
plog, 2 spjut, 1 årder, 1 kruka, 1 säck, 1 kärna, 2 byttor, 1 så, 2 äm-
bar, 1 skäppa hampfrö, 1 tredjedels skäppa linfrö, 1 ok, 1 rep, 71 mått
hafre, 22 d:o blandsäd. 20 d:o korn och 12 d:o råg samt 40 lass hö,
hvilket allt Gjurd efter de nämnda årens slut utan någon minskning
skulle återlämna.
Trädgårdsskötseln bedrefs under 1500-talet hufvudsakligen vid her-
regodsen. De förnämsta trädgårdsalstren voro bönor, kål och lök men
äfven äpplen (sid. 17), päron, körsbär, krusbär, anis, dill, hasselnötter
och valnötter m. m. omtalas. Redan biskop Brask sökte bekomma växt-
frö från utlandet.
Med skogshushållningen stod det illa till. Förordningar tillkommo
for en bättre skogsvård. För att undervisa om bättre kolning än förut
införskref konungen mot slutet af 1540-talet kolare från Finland.
För fisket visade konungen äfven sitt lifliga intresse, och hvad Öster¬
götland beträffade, skref han år 1559, att de i Stegeborgs skärgård så
illa saltade sin fisk, att de vid 40 marks böter och varans förlust måste
göra det bättre. En gång reste konungen i skärgården från Kalmar
till Stegeborg och fick allestädes kännedom om goda fisklägen, hvarvid
han äfven fann, att den stora strömmingen var lika stor som den skån¬
ska sillen.
Husen vid en landtgård voro uppförda fristående från hvarandra
och benämndes under medeltiden stuga, stekarehus och härbärge eller
enligt östgötalagen lada, kornkammare eller sädeshus samt nötahus.
Ännu långt in på 1500-talet bestod bostadsbyggningen af den ur¬
gamla kroppåsstugan med vindögat på taket, ehuru nu understundom
betäckt med glasfönster. Tvåvåningshus började likväl uppföras på de
större gårdarna under medeltiden.
Städerna. Med städernas utveckling gick det vid denna tid lång¬
samt, hvartill bl. a. bidrog de plundringar och härjningar, för hvilka
de blefvo utsatta under sjuårskriget.
Särskildt af konungarne Gustaf och Johan III fingo de emellertid
emellanåt privilegier. Inrikes handel fick icke drifvas i eller omkring
städerna af andra än städernas invånare. Landsköpmän ville gärna
göra intrång, och det klagades öfver, att detta skulle ödelägga städerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
