Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Städerna - Undervisningsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
314
Vadstena var, kan man säga, under 1500-talet en råds- och riksmö¬
tenas stad. Att staden genom klostrets indragande vid reformationen
skulle lida men, är naturligt. Genom Skenningeborgarnes hitflyttande,
det nya storartade slottets uppförande, stadens läge vid Vättern och i
en af de bördigaste bygder samt den efter slottets fullbordande här
ofta återkommande hofhållningen, kunde staden emellertid hållas vid
stånd. Efter 1567 års härjningar af danskarne var Vadstena i det
läge, att borgarne förfrågade sig hos konungen, om de åter skulle
bygga och bo härstädes, eller om de skulle flytta till någon annan stad.
Någon flyttning blef likväl icke af.
Undervisningsväsendet. Uppsala universitet hade redan före re¬
formationen upphört med sin verksamhet. Efter reformationen kommo
äfven andra undervisningsanstalter i förfall. Egendomligt nog visade
konung Gustaf föga deltagande för undervisningsväsendet och den and¬
liga odlingen.
I Linköping t. ex. var katedralskolan länge förfallen, ehuru den så
småningom återupprättades. Vid slutet af århundradet eller 1594 var
denna skola besökt af 137 lärjungar, hvilka voro fördelade i stämmor.
Kyrkosången var nämligen ett skolans hufvudändamål. År 1595 uppta¬
ger en förteckning 131 Linköpings- och 101 Vadstenadjäknar, hvilka
följde hertig Magnus’ lik från Kungsbro till Vadstena, Med undervis¬
ningen var det icke mycket bevändt. Förutom rektor undervisade bland
lärjungarne utsedda »börare>. Af de 9 timmar, som dagligen tillbragtes
å lärorummet, användes 5 till latinska språket, en till bön och bibel¬
läsning, en till kristendomsundervisning, en till sång och en till fri
öfverläsning. Detta var ju en mycket ensidig grund för vidare studier.
I Söderköping fanns sedan gammalt en klosterskola, som efter refor¬
mationen omdanades.
I Vadstena fanns helt naturligt redan under katolska tiden en skola,
som år 1474 på klostrets bekostnad fått eget skolhus af sten. Ar 1499
omtalas »rector scholarum Vadsteniensium», hvilket synes antyda, att sko¬
lan då halt flera afdelningar. Rektor detta år var den lärde Petrus
Magni. Efter reformationen hölls denna skola fortfarande vid makt och
besöktes af lärjungar från skilda landskap. Den bar namnet »gymnasium
Vadsteniense>, och de mer framstående lärjungarne buro vid högtidli¬
gare tillfällen en på skolans bekostnad förfärdigad särskild dräkt, som
icke fick begagnas vid de lägre läroverken.
I Skenninge fanns utan tvifvel skola under katolska tiden, men un¬
der 1500-talet synes staden varit utan, till dess konung Johan III år
1579 lät upprätta en sådan härstädes, hvilken dock snart synes ha upp¬
hört med sin verksamhet.
Norrköping synes länge varit utan skola. År 1552 omtalas emellertid
här en rektor, som dä ensam bestred undervisningen. Ar 1596 tillkom
en andra lärare.
Förutom andra inkomster, som möjligen tillföllo skolorna, bereddes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
