Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Undervisningsväsende - Konst - Språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 315
lärarne lön genom prebenden m. m. Skolornas tillgångar ökades därtill
genom s. k. »sockengångar» eller »djäknegångar». Hvarje skola hade
inom stiftet sitt särskilda område, där djäknarne, d. v. s. de äldre lär-
jungarne, hade rätt att göra insamlingar.
De, som med större framgång ville ägna sig åt prästeståndet, stu¬
derade vid utländska akademier. Här nämnas som exempel Petrus Jo-
hannis, som studerade i Rostock 1596 och sedermera blef rektor i Vad¬
stena, samt Birger Petri, kyrkoherde och prost. Flertalet af stiftets
biskopar hade äfven studerat utomlands. Äfven medlemmar af adliga
släkter reste utrikes i och för studier. Här nämnas bröderna Karl och
Jöran Holgersson Gera (se ned. bland bemärkta personer). Men i det
hela stod bildningsgraden lågt, och skolorna försummades.
Den bildande konsten gör sig föga bemärkt under detta århund¬
rade med undantag af byggnadskonsten. I senare fallet tack vare ko
nungahusets intresse för densamma. Inom Östergötland arbetades å det
år 1545 påbörjade Vadstena slott, hvilket är ett af de mest vördnadsbju¬
dande och betecknande minnesmärkena af denna tids renässanskonst i
vårt land. Föröfrigt uppfördes inom provinsen ett slott vid Bråborg
för drottning Gunilla. Det har äfven blifvit sagdt, att Stegeborgs slott
blifvit uppfördt af Gustaf Vasa. Men hans åtgöranden härvid torde
måhända hafva inskränkt sig till återställande och möjligen ett utvid¬
gande af det gamla slottet. Johan III uppförde ett slottstorn. Om nå¬
gon konstutöfning i öfrigt i Östergötland vid denna tid kan icke talas.
Så länge katolska tiden varade,’ var konstens mål, såsom redan förut
är nämndt, i hufvudsak att pryda kyrkorna. I och med reformationen
blefvo kyrkorna likväl mindre än förut ett konstens hem. De konstföre¬
mål, som nu tillkommo, såsom kyrksilfver, dyrbarare mässhakar o. s. v.,
voro utan tvifvel oftast förfärdigade utomlands. Och obekant är, om
det, som möjligen var svenskt, hade sitt ursprung från Östergötland.
Ett väl utfördt grafmonument återfinna vi i hertig Magnus’ grafvård
i Vadstena kyrka. Arbetet påbörjades år 1595 eller samma år, som
hertigen afled (fig. 186). En af de stenhuggare, som deltogo i arbetet
med densamma, var Bernt van Mimster, en känd mästare i Vadstena,
som, såsom det synes af namnet, var från utlandet. En af de förnämsta
prydnader, som under detta århundrade kom en östgötakyrka till del,
var det storartade altarverk, måladt år 1540 af holländaren. M. Hemskerk,
hvilket år 1581 skänktes af konung Johan III till Linköpings domkyrka.
Spräket. För utvecklingen af språket visade konung Gustaf sitt
intresse. Särskildt önskade han i detsamma en tydlig och bestämd
skillnad från danskan. Den tryckta litteraturen var emellertid obetyd¬
lig vid denna tid, hvilket verkade hindrande på språkets utveckling.
Huruvida och i hvad grad östgötaspråket skilde sig från öfriga land¬
skaps språk, är här icke tillfälle att redogöra för. Här införes endast
ett bref som ett exempel på sättet att uttrycka sig vid denna tid inom
provinsen. Brefvet är författadt af Erik Lillie å Löfstad, en släkt, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
