Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - I. 1500-talet - Förvaltning - Krigstjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 317
O
lertid börjat ordna äfven i detta afseende. Ar 1538 omnämnes Jöran
Hansson Stjernsköld som fogde härstädes. Ar 1545 omtalas länets förste
ståthållare. Benämningen å dessa styresmän synes dock icke varit så
bestämd. Emellanåt omtalas de under sistnämnda titel. Vid andra till¬
fållen åter kallas de gubernatorer. Och än äro de ståthållare öfver »hela
Östergötland», än öfver »Östergötland och på Vadstena» o. s. v. Vad¬
stena slott hade i allmänhet sina egna ståthållare. Stegeborgs slott hade
sina höfvitsmän, emellanåt kallade befallningsmän. En annan befatt¬
ning innehades af fogdar. Så omnämnes år 1533 Peder Andersson som
fogde och befallningsman öfver »vår gård Linköpings stad, Skenninge,
Vadstena och de sex härad, som ligga under Linköpings gård».
Dessa tjänstemän hade hand om uppbörd och räkenskaper samt hade
därjämte att afgöra besvärsmål och hafva tillsyn öfver allmän ordning
och säkerhet m. m. Bristerna vid denna förvaltning voro många. Ett
af ofvanstående bref lämnar vittnesbörd om en skatteinbetalning vid
denna tid.
Krigstjänst. Personlig krigstjänst hade sedan länge varit i lag
stadgad och fullgjordes vid behof af bondehärar på egen kost samt, då
den var slut, genom gärder, som upptogos i de genomtågade orterna.
Därtill kom lejdt krigsfolk.
I slutet af 1200-talet kom därtill rusttjänsten, som utgjordes af går¬
dar, hvilka därigenom befriades från ränta till kronan. Under tidernas
lopp gick det emellertid därhän, att innehafvarne af dessa frälsegårdar
väl behöllo de för rusttjänsten bekomna fördelarna men ofta underläto
att fullgöra sina skyldigheter.
Konung Gustaf, som vid vapensynerna härom tidigt fick erfarenhet,
gaf då närmare bestämmelser rörande frälserustningen, hvilka blefvo
stadfästade vid ett möte i Vadstena 1524. På herredagen i Linköping
1537, där konungen samtidigt höll vapensyn, bestämdes bl. a., att en-
hvar af adeln skulle lämna en fullständig förteckning på alla de in¬
komster, de hade af så väl förläningar som arfvegods. För hvarje 100
markers ränta skulle en rustningshäst utgöras.1 Vid herredagen i Lin¬
köping år 1544 samt vid mötet i Larf fastställde närvarande adel ge¬
nom särskilda förskrifningar antalet af det krigsfolk både till häst och
fot, som af dem borde underhållas.
För bekomna förläningar, för lagmansräntor, häradsgästning o. s. v.
skulle äfven vapentjänst utgöras. Förutom de allmänna bestämmelserna
gåfvos dylika äfven vid enskilda fall. För högadeln fordrades särskilda
förbindelser. Holger Karlsson Gera fick t. ex. år 1537 ett härad jämte
några mindre områden i Östergötland, hvarvid han måste förbinda sig
att hålla sju väl utrustade »hofmän» med hästar och harnesk. För de
lägre inom frälset samt för fogdar voro strängare villkor. Men detta
af adeln uppsatta rytteri befanns snart vara allt för fåtaligt, hvadan
1 Af en anteckning från år 1526 framgår, att rustningsmanskapet från Östergötland då
bestod af 77 man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
