Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Linköpings riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
Under 1600-talet.
Riksdagen i Linköping. En af de märkligaste händelserna efter
Stångebro slag var riksdagen i Linköping år 1600, hvilken tog sin bör¬
jan den 27 februari nämnda år. Kallelse till densamma hade utgått den
14 december 1599. Inkallade blefvo alla till laga ålder komna frälse¬
män, lagmän, häradshöfdingar eller deras ställföreträdare eller fogdar,
landets biskopar med tre kapitelsledamöter samt två eller tre präster
från hvaije härad, ryttmästare eller höfvitsmän med tre af befälet från
hvar fännika, en borgmästare, en rådman och en af borgerskapet från
hvar stad samt tre bönder från hvarje härad. Genom ständernas beslut
förklarades hertig Karl här för Sveriges konung, såvida icke prins Vla-
dislaus, Sigismunds son, inom fem månader infunne sig i Sverige. Den
elfvaårige hertig Johan, konung Johan III:s yngste son, skulle mot en
del af Östergötland med Bråborg och Läckö såsom hertigdöme afstå sin
arfsrättighet till Karls förmån. Vidare beslutades, att. 1593 års bestäm¬
melse rörande gudstjänstordning skulle gälla, tills ny handbok hann att
utarbetas, om sändebuds afsändande till Ryssland, om stridigheterna
med Lybeck, om att rättareting, som i mannaminne ej blifvit hållna,
skulle hållas vid distingen i Uppsala och om sommaren i Linköping,
om att konungsräfst, som under många år icke hållits, skulle anställas,
på det såväl kronan som andra måtte veta, hvad dem med rätta till-
komme, om tiondens utgörande samt slutligen om att hvarje landskap
skulle hålla visst antal krigsfolk, hvilka i fredstid skulle lönas af kro¬
nan men under tåg mot rikets fiender underhållas af den landsända,
hvarifrån de utgingo.
Detta var det första riksdagsbeslut rörande en stående armé för vårt
land.
Det kan sålunda med full rätt sägas, att vår stående armé, sådan
den sedan utvecklats genom indelningsverk och senast genom allmän
värnplikt, leder sitt första ursprung från Östergötland eller, närmare
bestämdt, från Linköping.
Innan ofvannämnda beslut fattades, företogs dock målet med de af
konung Sigismund efter Stångebro slag utlämnade rådsherrarne, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
