Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Linköpings riksdag - Linköpings blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER 1600-TALET. 327
den dag, de öfverlämnades i hertig Karls händer. Denna berättelse af-
slutas med följande ord, rörande det sista afskedet emellan dem och
deras fruar: »Då de kommo till (slotts)porten, ville fruarna följa sina
herrar det längsta de kunde och höllo dem så hårdt om armen och
trodde intet, att de skulle skilja dem åt. Då stötte vakten min moster
for bröstet samt sade, att de skulle låta herrarna gå. I annat fall skall
det blifva annat af. Men då svarade både min fader och faderbroder,
herr Ture Bielke: Låten dem blifva ostötta. De äro nog ändå stötta.
Och så bådo herrarna sina fruar att vara tillfreds samt blifva kvar,
hoppandes att de skulle återfinna hvarandra i evig glädje, där de evigt
skulle blifva tillsammans. Med gråt och klagan skildes de då åt. Och
så gingo de ifrån oss med helbregda kroppar, och följde dem ett stort
ogudaktigt följe och så slogos portarne till.»
Linköpings blodbad. Om detta blodbad, såsom det blifvit kalladt,
finnas mycket få källskrifter från äldsta tider. Ett af de förnämsta är
ett år 1600 på tyska tryckt arbete med titel Warc und eigentliche
Erzehlung des Processes, wie die vier schwcdische Heiehs-Räthe, so ztt
Lincöping, in Oster Gottlandt, von den Reichsstenden d. IS Martij vntern
offnen Himmel, mitten in dess Schlossesplatze von Leib, Ehr und Gut,
and zum Schtverte sindt vcrurtheilet und folgendts den 20 Martij Morgen
umb zelien Uhr aujfs Marckt ungebunden, deduciret, und gcrichtet worden.
En skriftlig afhandling finnes äfven rörande samma sak, hvilken synes
blifvit använd af J. Werving i den af honom under 1600-talet författade
berättelsen om denna tilldragelse, införd i hans historia om denna tid.
Båda dessa källskrifter finnas i Uppsala bibliotek och tillhöra de Palm-
sköldska samlingarna.
Redan klockan 9 på afrättsdagen fördes hertigens hakskyttar med
-flygande fännikor, pipor och trummor» till torget under befäl af Otto
Mörner for att bilda spetsgård vid afrättsplatsen.1
Närmare kl. 10 kommo de dömda ut från slottet, åtföljda af solda¬
ter, hvarvid de möttes af biskoparne i Linköping och Strängnäs.
Då Gustaf Banér kommit ut på gatan, ropade han med hög röst:
»Här är den man, som ärligt och troget tjänat sitt fädernerike i trettio¬
tre år och skall nu ej bättre belönas, än I sen. Det forbarme sig Gud
öfver. Värdigas Han ock utkräfva mitt oskyldiga blod af dem, som sä
orätt dom fällt öfver mig!»
1 En förf., Ax. L. Romdahl, har nyligen (år 1913) velat förlägga afrättsplatsen till yttre
borggården, vid tiden för blodbadet till större delen kringgärdad af ett stängsel eller en mur.
Xågot det minsta skäl för ett dylikt antagande linnes icke.
På det torg, beläget nära invid slottet, som å 1757 års karta Öfver Linköping har nam¬
net .Järntorget, på grnnd af att därstädes plägade försäljas järnvaror, tillverkade i bergslagen,
linnes en stensättning, med delvis röda stenar. Platsen för denna stensättning — på senare
tider något obetydligt flyttad åt söder — har traditionen sedan långliga tider tillbaka utpe¬
kat såsom afrättsplatsen från år 1600. Tilläggas må, att af såväl en karta från 1600-talet
öfver staden som äfven af den karta, som linnes i landtinätcriarkivct i Stockholm, och som
uppgjordes öfver Linköpings stad efter branden år 1700, framgår, att denna öppna plats eller
detta torg ieke varit bebyggdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
