Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Under reduktionen - Landskapsmöten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 NYA TIDEN.
Till och med vissa skulder, som kronan hade, blefvo, så underligt
det än låter, underkastade reduktion. Här anföres ett exempel fran
Östergötland. Axel Lillie hade utlånat en större summa penningar till
Karl X Gustaf redan före dennes tronbestigning. Men åren gingo, och
konungen betalade hvarken sin skuld eller räntan å densamma. Ar
1G54 iick då Lillie å denna skuld en ny revers, hvilken upptog såväl
den ursprungliga skuldsumman som den förfallna men obetalade räntan,
hvilken senare belöpte sig till 2,000 riksdaler. Emellertid kom detta
lån år 1<>8G inför reduktionsherrarnes granskning, och ogillades nu denna
revers i så måtto, att det år 1054 tillagda räntebeloppet afdrogs fran
skulden, enär det skulle anses »ofruktbart*, enligt ett beslut af ar 1081,
ät hvilket nu gafs tillbakaverkande kraft. Med ett ofruktbart lån me¬
nades, att det skulle löpa räntefritt. Lillies arfvingar tvingades också
att å denna sin fordran, 2,000 riksdaler, återbetala trettiotvå års räntor,
oaktadt de med fullt fog emottagit denna räntelikvid på grund af Karl
X Gustafs lagligen affattade lånehandling, med förbindelse att betala
ärlig ränta. Den summa, som skulle återbetalas, uppgick till omkring
4,000 riksdaler. Beslutet blef stadfästadt af Karl XI.
Med Karl XI:s död 1097 afsvalnade reduktionsifvern, ehuru reduk-
tionsarbetet långt ifrån var afslutadt. Genom Karl XII:s beslut af 1700
upphörde vidare reduktion, som nu fortgått i fyratiofem år. Ett un¬
dantag gjordes likväl med bytes- och ersättningsgods. Efterräkningar
så väl med dylika gods som med andra reduktionsärenden fortgingo
under hela 1700-talet och först år 1825 upplöstes det sista för reduk-
tionsgöromål afsedda ämbetsverket.
Landskapsmöten. Befallning hade utgått till landshöfdingarne den
4 juli 165f>, att möten skulle hållas inom de olika landskapen i och för
de krigsgärder, som voro för riket behöfliga. Det var fråga om, att den
utskrifning, som skulle ske följande vinter, borde försiggå genast med
hvar tionde man äfven af frälset, lika inom och utom rå och rör, samt
därjämte att adelns rusttjänst liksom prästerskapets senast åtagna be¬
villning skulle fördubblas äfvensom att böndernas vid riksdagen år 1055
åtagna bevillning skulle utgå med första möjliga. I allmänhet bevilja¬
des detta inom de olika landskapen.
I Linköping, där ett dylikt möte försiggick i juli månad 105(>, gjorde
likväl biskop och prästerskap starkt motstånd. Landshöfdingen Johan
Rosenhane föredrog icke ärendena personligen utan afgaf skrifvelser till
de skilda standen. Prästerskapet säger i sitt svar på denna skrifvelse,
att det icke visste, om det föreslagna vore i enlighet med konungens
vilja samt att prästen är till för att förkunna Guds ord, icke för att
utgöra skatter m. m. Mötet afslutades, utan att det, som föreslagits,
beviljades.
Ar 1(>57 tillkännagaf konungen från Marienburg för landshöfdingar
och biskopar, att han ånyo önskade sammankalla ständerna, då han icke
kunde komma hem för en allmän riksdag. Dessa landskapsmöten be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
