Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Åkerbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 3(58
till sådd af hvete och råg. På den grund uppstod tvåskiftesbruket. Ett
dylikt brukningssfttt omtalas i Östgötalagen, där det benämnes half-
nada trccthe. Båda brukningssätten användes i långliga tider bredvid
hvarandra. Treskiftesbruket infördes senare samt har blifvit användt,
åtminstone delvis i södra delen af Östergötland, ännu i senare tider.
Ur dessa växelbruk har nyare tiders åkerskötsel utgått, men detta
tillhör jordbruksläran mera än jordbrukets historia.
De större godsen föregingo i afseende å jordens skötsel de mindre
jordbruken med godt exempel, särskildt i smärre förbättringar af bruk-
ningssätt och redskap. Och det var af behofvet påkalladt, ty vid 1()00-
talets början var åkerbruket mycket vanvårdadt, oaktadt, som vi förut
sett, redan Gustaf Vasa arbetat för att få det i bättre skick. Under
drottning Kristinas regeringstid kunde t. ex. icke obetydligt med säd
utföras från Östergötland till Tyskland. Men blef det missväxtår, och
detta hände lätt nog på grund af jordens mindre goda skötsel, blef ut¬
försel af spannmål förbjuden, och ändock kunde nöden blifva ganska
stor.
För att anföra ett exempel. Ar 1(150, i juli månad, hade en depu¬
tation af de tre ofrälse stånden företräde hos drottning Kristina för att
bl. a. söka befrielse från utskrifning såsom obehöflig, då kriget var slut.
Afven andra klagomål framfördes, och en riksdagsman af bondeståndet
fran Östergötland framtog ett barkbröd och visade drottningen.
— Det är med sådant bröd, sade han, vi i vår bygd hafva att
nära oss.
Drottningen yttrade däröfver sin > medömkan och tyckte i öfrigt
böndernas klagan icke vara obillig.
Under de senare åren af Karl XI:s regering var nöden åter särskildt
bister.
Xågra särskilda åtgärder till landtbrukets höjande vidtogos icke.
utan fick det gå som det kunde. Jordbesittningens osäkerhet på grund
af reduktionen blef ett stort hinder för jordbrukets utveckling. Ondt
om arbetare var det äfven. Kari XI förbjöd t. o. m. bonden att hafva
mer än ett inskränkt antal arbetare på sin gård. Det behöfdes soldater.
Icke heller tilläts bonden att fritt få sälja afkastningen af sitt arbete
och sin jord på grund af det skråmässiga tvång, som städerna ut-
öfvade.
A husdjursskötseln ställdes icke höga anspråk, och man följde därvid
de gamla vanorna. Om en ko gaf 1 V2 å 2 lisp. smör om året, var man
nöjd, och mjölken säges i medeltal uppgått till 8(55 kannor för år. Ko¬
nung Gustaf Adolf anbefallde en boskapsskatt för hvarje kreatur, som
kommit till en viss ålder. Detta bidrog emellertid till boskapsafvelns
försämrande, enär jordbrukaren för att befria sig från denna skatt ned-
siaktade sina djur, då de uppnått de bestämda åren. Detta inverkade
i sin mån åter på garfverirörelsen, då det blef brist på större hudar,
och läder måste införskrifvas från utlandet. Af denna anledning för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
