Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
368
dagligen ökades, »därför är vår nådiga vilja oeh befallning, att I för-
skonen dem från utskrifningen det mesta I kunnen, men där hos dem
finnas några lösdrifvare och något öfverloppsfolk, vilja vi dem utan nå¬
got skonsmål nämna och utskrifva».
Förmyndareregeringen gaf efter anhållan Vånga bergsmän vissa rät¬
tigheter år 1634.
Enligt 1638 års bergmästarberättelse voro i Vånga följande grufvor:
1) Hennegrufvan, brukad endast af bergsmännen, men var grufvan svar-
brukad, enär här endast brutits efter järnmalmstrecket, hvarvid gråber¬
get fått vara kvar. Grufvan var då omkr. 30 famnar djup. Här hade
till denna tid icke varit någon »synnerlig hästvind», ej heller någon
grufkedja utan en bastlina. Nu vore emellertid uppsatt »en skön häst¬
vind» med »en skön järnkedja» äfvensom malmbälgar och kistor. 2) Ktit-
legrufvan, fordom brukad af Vånga bergsmän men nu af Louis De Geer,
som låtit rengöra grufvan och bygga hästvind med tillbehör. Var 42
famnar djup och väl bruten. 3) Krokgrufvan, på många år obrukad
men skulle nu upptagas. 4) Älggrufvan, i många år öde men nu upp¬
tagen af L. De Geer och borgaren i Norrköping L. Hindriksson. Öde-
grufvor voro Abrahams-, Gettorps- och Garpegrufvorna. Dessutom fanns
en silfvergrufva, tömd 1638. På bottnen var ingen malm, men vid pass
1 V* alns djup under jordytan syntes i kanten några smalare blymalm¬
streck, som gåfvo sig uppåt, hvarför grufvan nedlades.
Ar 1639 funnos här följande masugnar: Habo frälsehytta. De öfriga
hyttorna voro kronans, nämligen: Lada, Sätra, Erikstorp, Tullskepps,
Bållerum, ödelagd 1740, Mantorp, nedlagd år 1698, Frörum, Bobergs
och Korp. Orga masugn uppbyggdes 1639 af nyssnämnde Hindriksson.
Hammare funnos vid Resta, Mantorp, Laga, Orga och Sken-
blacka.
Enligt uppgift af J. O. Carlberg fanns ingen tackjärnstillverkning
uppgifven under 1600-talet från Vånga bergslag. Enl. en annan förf.,
R. Åkerman, utesluter detta dock icke, att tackjärn verkligen tillver¬
kades. »Visserligen», säger sistnämnde förf., »uppgifves ända t. o. m. ar
1648 järntillverkningen från två af de fyra bergslagsgrupper, som pa
den tiden i själfva Sverige förefunnos, endast i osmund, under det att
järntillverkningen från de två andra distrikten endast uppgifves i tack¬
järn» -»men som bevisligen tackjärn i betydlig utsträckning da
redan länge framställts inom de distrikt, för hvilka under sagda år (fran
1636) blott osmund anmälts, och då vidare-redan 1557 uppbörden af
osmund icke var mycket mer än dubbelt större än af tackjärn, får man
af dessa (Bergskollegii) uppgifter dock ingalunda draga den slutsatsen,
att proportionen mellan tackjärn och osmund ännu 1648 var så ofördel¬
aktig som af dem skulle tyckas, utan på sin höjd att inom de två för¬
nämliga distrikt, från hvilka endast osmund då omtalades, mera sådan
än tackjärn under sagda år tillverkats. Först med år 1649 hafva alla
de svenska bergslagernas järntillverkningsbelopp uppgifvits i tackjärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
