Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 369
och belopp å tillverkadt osmundsjärn förekommer därefter ej vidare i
Bergskollegii rapporter.»
I attägsna orter tillverkades ännu in på 1800-talet osmund. Det af
myrmalm direkt framställda smidesjärnet hade såsom alltför obetydligt
ar 1641 befriats från tionde.
Godegårds socken och bergslag hade 1639 två järngrufvor: 1) Brede-
grufran, som då legat. öde i många år och var illa brukad, enär bön¬
derna först tagit malmen, som »fanns allestädes i väggarne och sedan
kastat gråberget efter sig ned i grufvam. Louis De Geers folk hade
gjort på samma sätt, hvilket förbjöds af bergmästaren vid dennes besök
1638. De Geer lät här uppsätta två hästvindar för att utkör a vattnet och
stalpet med hjälp därtill af bergsmännen, men detta foretag synes af-
stannat, enär det år 1666 säges, att grufvan då många år varit öde.
Sistnämnda är voro De Geer och bergsmännen åter betänkta på att göra
den ren. 2) Lergrufrän, först upptagen af bergsmännen och malmen
brukad till kronans hytta, men nu fylld med vatten och gråbergstalp,
hvarför bergsmännen bröto malm till sina fyra veckors arbete i en
bredvid liggande >rymning/.
Det järn, som bergsmännen för kronan skulle tillverka och lämna
till arrendatom, skulle de köra den tre mil långa vägen till Finspång.
För egen del brukade bergsmännen här icke något bergverk.
Enligt 1655 års bergmästareberättelse hade Louis De Geer nu under
frälse köpt Finspång, Vånga, Hällestads och Godegärds bergslager, men
kronan hade förbehållit sig sin rätt i grufvorna och järntionden. Nya
grufvor omtalas nu nyligen vara funna. Någon tackjärnstillverkning
omtalas icke härifrån. I detta afseende gäller, hvad härom ofvan under
Vånga socken och bergslagv är sagdt.
Ar 1687 omfattade Godegårds bergslag: Godegårds socken samt en
del hemman i Tjällmo, Kristbergs och Svennevads socknar. Masugnar
funnos då två, näml. vid Godegard och Tybble samt tvä hamrar, upp¬
förda den ena 1639 och den andra 1642. Ar 1655 anlades en ny mas¬
ugn, som ödelädes, sedan grufvorna i socknen voro utgångna. Bergs¬
privilegierna upphörde 1691 men namnet bergslag kvarstod ännu i 1725
ars jordebok.
Hällestads socken och bergslag. Konung Gustaf II Adolf utgaf ar
1629 frihetsbref för utskrifningen för Hällestads och Godegårds bergs¬
män, och år 1634 afgaf förmyndarestyrelsen förklaring på vissa af bergs¬
männen i Hällestad framställda punkter. Ar 1635 uppkom tvist emel¬
lan Louis De Geer och bergsmännen om Södergrufvan, men bilades ge¬
nom bemedling af landshöfdingen.
Bland de mänga grufvor, som här funnits, omtalas år 1638 följande:
1) Bredegrufvan, hvilken De Geer tillägnat sig, sä att bergsmännen vid
denna tid på några år därstädes icke fått bryta malm. En uppgörelse
skedde emellertid på sä sätt, att De Geer ä ena sidan och Hällestads
bergsmän å andra skulle hvar för sin del utköra vattnet och stalpet
24— ISO’27. Ridderstad, Östergötlands historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
