Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 NYA TIDEN.
saint dela den malm, de framdeles kunde erhålla. 2) Södra grufcun.
öde oeh full med vatten. Den var först upptagen af bergsmännen, som
där bekommit »mäkta skön malm», men de hade till halfparten blifvit
därifrån trängda af De Geer, som i stället gifvit dem en summa pen¬
ningar. 3) Hölösagrufvan, under 20 år obegagnad. 4) Asbro grufra, 5)
Hagekärrs grufra samt Malmestorps- och Flinte ödegrufvor.
Ar 1038 funnos inom Hällestads bergslag .21 masugnar: Remninge
kronohytta, brukad af De Geer, samt Sätra (sedan flyttad till Borggård).
Sonstorps, Grytgöls, Brystorps, Rodsle (Rosle), Börstorps, Hökebäeks
(sedan flyttad till Folkström), Svartebo, Sliper, Djurshytta, Åsebro, Ny¬
gårds, Jägerstorps, Katterums, Djukeryds, Jolme (Holrna?), Öfverhytta,
Ellmanshytta, Valtorps oeh Nederhytta, hvilka sistnämnda endast kunde
hållas i gång höst och var. Samtidigt funnos här följande stångjärns¬
hammare: frälsehammare: Sonstorps 2, Borggårds och Staresjö; köpmans-
hammare: Jörstorps, Grytgöls, Lämneå, Klåttorps, Dyrikshytte, Gösebo
och Katterum; bergsmanshammare: Remninge, Simestorp, Svartebo, Pärs,
Dympare Ryds och Rodsle.
Tjällmo socken har antagligen såsom en del af Godegärds bergslag
fått bergslagsprivilegier. Tjällmo bergslag finnes nämligen hvarken om¬
nämnd med särskilda privilegier eller signet. Ar 1666 omnämnes »Källmo
socken i Sundbo härad och Godegårds bergslager». Bergsgrufran omta¬
las från år 1655 såsom brukad af De Geer. En ny »rymning upptogs
senare af honom i ett kärr, på hvilken dagligen arbetades. Ödegrufvor
funnos 4. I en befintlig masugn blåstes såväl af De Geer som af bergs¬
männen. Johan De Geer ägde här 2 hamrar, hvardera med 2 härdar.
Regna socken anses i äldre tid fått privilegier med Hällestads bergs¬
lag samt omtalas aldrig särskildt i Bergmästareberättelserna, liksom
icke heller eget signet omnämnes. Under senare hälften af -1600-talet
upptogos silfvergrufvor på Västramarks och Yttermarks ägor, men öde¬
lädes snart.- En grufva här har namnet Hökefallsgrufvan. Ar 1681 lä¬
des socknen till landslag.
Från senare delen af 1600-talet omnämnas följande järnbruk i Öster¬
götland: Borggård, Börgöl, Börsjö, Djurshyttan, Finspång, Folkström,
Godegård, Grytgöl, Gusum, Hult, Häfla, Kvarn, Lotorp, Orga, Rem¬
ninge, Svartebo, Sonstorp och Ysunda. Ägare af dessa bruk voro släk¬
terna Rosenstråle, Gyllenstål, Ödla, De Geer, Ekebom, Reenstjerna, Flem-
ming, Basilier, Mathon, De Flon, adl. Adlerkrona, Crusebjörn, Gyllen-
pistol. De Trij m. fl.
Som förut är oinnämndt, hade Gustaf I sökt att inom landet befrämja
sta ngjärnstillverkningen. Detta bemödande fullföljdes under 1600-talet.
Bland annat beslutades vid riksdagen i Norrköping år 1604, att all
osmund skulle utslås till stångjärn, innan järnet utfördes ur riket. Oeh
om osmund fortfarande skulle utföras, skulle järnet först vara under-
kastadt besiktning. An bestämdare blef detta förbud i 1637 ars ham-
marsmedsordning. ty där föreskrefs utan villkor, att allt järn skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
