Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 871
vara utslaget till godt stångjärn, innan det utfördes, detta i enlighet
med Gustaf II Adolfs stadgande. Därförut, och sedan adeln 1684 af-
statt den rätt, de ägt till tullfrihet, bestämdes 1685, att en järntull
skulle erläggas af dem, som köpte och utförde järnet, hvilken förord¬
ning i någon mån ändrades år 1689. Ofvannämnde förf. »Om den sven¬
ska järnhandteringens utvecklingsstadier*, R. Åkerman, skrifver med
anledning af dessa förenämnda bestämmelser, att man synes kunna an¬
taga, >att den största lifaktighet i öfvergången från smidesjärns direkta
framställande till tackjärnsberedning i förening med härdfärskning och
stangjärnstillverkning i Sverige ägt rum på 1680- och 40-talen. Fran
och med denna öfvergång vidtager den 200-åriga period, hvarunder
svenskt stångjärn af tackjärn framställdes dels, och hufvudsakligen, me¬
delst det af tyskar införda tysksmidet och dels förmedelst det af Louis
De Geer från Belgien införda vallonsmidet, hvilket ännu i dag är det
för stalämnesjärns beredande af I)annemora*tackjärn vanliga framställ¬
ningssättet.*
Nämnda period är för den svenska järnhandteringen synnerligen
gynnsam, och stångjärn blef under denna tid landets förnämsta export¬
artikel.
Också finner man, hurusom det här i Östergötland vid en stor del
bruk uppfördes nya masugnar eller gamla iståndsattes samt nya ham¬
mare kommo till stand eller gamla iståndsattes eller flyttades, allt un¬
der 1600-talet efter ofvannämnda år eller under första delen af 1700-ta-
let. Man sökte förbättra omständigheterna för järntillverkningen. Gamla
privilegier stadfästades ånyo. Vissa bruk fingo tillstånd till högre smi-
desrätt, under det likväl vissa ansökningar i dylika fall afslogos, pa
grund af förordningar, som till stor skada begränsade tillverkningen.
Afven utom bergslagerna idkades järnhandtering. Gusums järnbruk
med masugn till styckgjuteri var beläget i Ringarums socken. Anlagdt
pa 1650-talet upphörde dock arbetet härstädes 1665, sedan under 1660-
talet ett mässingsbruk blifvit inrättadt.
Åtvidabergs koppargrufror synas under 1600-talet legat öde. I bergs-
jordeboken från år 1659 omtalas Atvids bergslag samt socknarne Atvid,
Värna och Grebo såsom föreslagna och reserverade till dess betjäning,
i händelse arbetet i dem ånyo skulle upptagas. I Bergskollegii berät¬
telse för år 1665 omtalas, att Atvids socken fordom varit en hel bergs
lag samt att där varit så förmögna bergsmän, att de haft stora koppar¬
hällar för sina förstugudörrar. I relation för följande år, som är den
första fullständiga relation om rikets bergverk, omnämnes icke bergslagen
men väl att i socknen funnos tre grufvor, näml. Glasgrufvan, Arvid Lars¬
sons och Garpgrufvan, hvilka varit brukade redan i Karl Knutssons tid.
Föröfrigt omnämnas äldre grufvor vid Närstad (2), vid Göthult och vid
Brrsbo, som lydt under Herrsäter. Andra äldre anteckningar omnämna
en grufva å Slefrinye ägor samt Glasgrufvan, som säges vara öde 1689.
Kn koppargrufva upptogs 162N men odelades kort därefter. I Bergs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
