- Project Runeberg -  Östergötland / I. Östergötlands historia från äldsta intill nuvarande tid /
372

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Bergsbruk - Handel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYA TIDEN.
372
kollegii relation ar 1666 omtalas för 1639 en del saväl silfver- som kop-
pargrufvor äfvensom Göthults järnmalmsgrufva, hvilken blifvit ödelagd
1655, samt Rråketorpsgrufvan. Samma år säges äfven att två likväl
oförmögne personer» sökt kopparmalmstreck härstädes, men för grufvornas
stora vattendräkt upphörde de därmed. Den malm, »som där är tillfin¬
nandes, gifver skärsten och ingen koppar». Bland Bergskollegii handlingar
från 1630 och långt inpå 1700-talet finnas, förutom nyssnämnda relationer
och en handling från år 1659 om vissa äldre privilegier, icke några an¬
teckningar om denna bergslag, hvilken så småningom hos vederbörande
föll i glömska.
Handeln. Sedan Gustaf Vasa ändtligen lyckats fråntaga hansestä-
derna och deras hufvudort Lybeck de handelsprivilegier, hvaraf Sverige
länge lidit, aftog till en början af flera skäl handelsrörelsen i de svenska
städerna. Klagomål förspordes från flera håll härom. Konung Gustaf
utfärdade då år 1531 en förordning om olaga köpenskap och olaga ham¬
nar. För att understödja Östergötlands förnämsta handelsstad, Söder¬
köping, förbjödos en del olagliga hamnar, som funnos i Bråviken. Men
de fördelar, man därigenom tänkt sig, vunnos icke, särskildt pä
grund af att Norrköping togs i lika hägn som Söderköping. Till den
förstnämnda staden drog sig nu mer och mer allt handelsintresse. Under
1500-talet synes dock Norrköpings sjöfart — att döma af äldre handlingar
från åren 1539, 1565 och 1569 — inskränkt sig till de inom Öresund be¬
lägna hamnarne vid Reval, Danzig, Stralsund, Rostock, Lybeck, Flenslmrg
och Köpenhamn. Till dessa hamnar utskeppades stångjärn, tjära, brä¬
der, hudar, talg, smör, hvete och råg m. m. Till Norrköping infördes
salt, humle, lin, hampa, specerier, öl, viner såsom renskt vin m. m..
olika slags kläder, lärft o. s. v.
Linköping och Vadstena fingo är 1537 frihet för all tull af deras
köpenskap, »hvar som helst de utseglade». Redan sedan länge hade de
med egna fartyg gått ut från Söderköping. Nu började de äfven drifva
utrikes handel från Norrköping.
Köpmännen till förfång, trängde sig en och annan af ortens adel
olagligt in i handelsnäringen. Så hölls bl. a. år 1590 rannsakan inför
Norrköpings borgmästare och råd om, huru Hogenskild Bielke å Loddby
bedrifvit handel och köpenskap såväl utom och inom nämnda stad både
med tyskar och andra främmande som äfven på landsbygden.
Förbud i detta afseende utfärdades ännu under 1600-talet.
Ar 1590 fick äfven Skenninge rätt att segla utrikes.
Under 1600-talet tilltog Östergötlands handel alltmer. Men redan i
början af detta århundrade hade Söderköpings handelsrörelse betyd¬
ligt förminskats. Annu ar 1604 var dock denna stads gärd lika med
Norrköpings men ar 1620 mindre än sistnämnda stads. Anledningen
till Söderköpings förfall var beroende af hamnens och åns igengrund-
ning. Men man sökte i det längsta hälla Söderköpings köpmän skade-
lösa, och år 1664 blef ■ köpingen Yaldemarsvik anslagen till last- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/1/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free