Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
874 NYA TIDEN.
borgerskapet beklagat sig, utan skulle hvar och en efter förmögenhet
stå fritt att handla med de främmande. Dock skulle hvar och en, som
ville köpslå, genast låta tullnären och borgmästaren få kännedom därom,
så att de främmande icke fåfängt skulle fördröja sin tid;
ålades alla de, som bodde å landsbygden omkring Norrköping, hvilka
ville drifva handel, att flytta in till staden och icke vidare emot lag
drifva landsköp;
förbjöds, såsom redan förut skett, alla olagliga hamnar, »och skola
de, som föra fisk eller annat gods, både österlänningar, norrlänningar,
ölänningar, gottlandsfarare, skärgårdskarlar och andra, hvarifrån de än
komma och lägga till med sina skepp, skutor och båtar vid Norrköping
samt där förtullade sina varor, icke tillåtas att urlasta i olagliga ham¬
nar och sålunda drifva landsköp». Särskildt förbjödos medlemmar af
adeln att hafva lager och hamnar å sina ägor, såsom hittills skett. Alla
utan undantag skulle förvisas till staden. Men de, som blefvo väder-
drifna till några hamnar eller vikar och icke kunde komma därifrån
utan måste stanna öfver vintern, skulle icke förverka sitt gods eller
sina penningar, för såvidt de icke drefvo landsköp. Vidare förbjöds att
föra fisk till »prångsköp» omkring på landsbygden. Om icke stadens
invånare inom två dagar köpte skärkarlarnes fisk eller inom en vecka
af dem, som hade skepp och skutor, hade fiskarena rätt att föryttra sin
fisk bland allmogen, vare sig de själfva ville fara kring bygden eller
allmogen ville köpslå med dem i staden;
föreskrefs, att ingen fisk fick säljas i staden eller föras därifrån, för
så vidt den icke var väl packad. Tunnorna eller fjärdingarna skulle
vara »cirklade» samt försedda med stadens märke.
Ännu under 1600-talet idkades bredvid den lagliga handeln äfven
sjöröfveri och detta t. o. m. i vissa fall under regeringsmedlemmars
hägn. Dessa företag påminde om förfädernas vikingatåg. Äfven öst¬
götar deltogo i dylikt fribryteri. I midten af 1600-talet var Jakob
Skytte landshöfding öfver Östergötland. Af hans många barn hette
äldste sonen Gustaf Adolf. En af döttrarna hette Anna och var gift
med ryttmästaren Gustaf Drake af Hagelsrum. Denne Gustaf Adolf,
som fått en vårdad uppfostran, hängaf sig åt sjöröfveri redan år 1657,
innan han ännu uppnått sitt tjugonde år. Äfven sedan han 1659 ingått
äktenskap med Brita Margareta Hamilton fortsatte han med detta sitt
yrke. Denna hans fru var dotter af ägaren af Ljungsgodset vid Motala
ström, öfverste H. Bland annat företog Skytte år 1661 tillsammans
med sin svåger Drake en dylik färd, hvilken slutade med, att de vid
Bornholm togo ett holländskt fartyg, hvars besättning — fem man — de
dräpte. Följden häraf blef emellertid icke bättre, än att Skytte blef
arkebuserad för detta massmord. Drake räddade sig genom flykt till
utlandet. Ar 1670 begärde en öfverste Hamilton privilegium på ett
dylikt sjöröfveriföretag. Detta tillstyrktes inom regeringen af De la
Gardie, Stenbock, Kurok och Wrangel. Resultatet blef en öfverläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
