Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Under krigen - Vadstena krigsmanshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
allt efter som tiden och krigen fortskredo, blefvo förhållandena ännu
odrägligare och svårigheterna med utskrifningarne allt större.
Östgötarne tvingades äfven att — mot sin vilja — tjänstgöra å flot¬
tan. Ovana vid sjön och genom sjukdomar urståndsatta till dylik
tjänstgöring, rönte de större lidanden. Och då det vid ett tillfälle blef
bekant, att de utskrifne skulle få sin tjänstgöring vid flottan, rymde en
stor del af dem.
För att skydda östgötakusten mot fientlig landstigning anlades en
del skansar därstädes. Efter Erik Dahlbergs anvisning anJades sådana
vintern 1675—1676 å Långö, Äppelö, Lindö, Björnö och Stjärnö samt
iståndsattes de äldre skansarna å Lönö, Arkö och Barösund, allt med
skärgårdsbefolkningens hjälp.
Dessa skansar bevakades af äldre soldater, som med anledning af
att de voro utan vapen icke kunnat antagas vid hären. Louis de Geer
på Finspång lämnade mot erhållen förskrifning kanoner till skansarnes
armering.
Vid nya utskrifningar blefvo vid ett tillfälle en del bönder missnöjda,
och det gick så långt, att några företogo sig att bränna och förstöra en
af de uppförda skansarne. Men sedan danskarne sommaren år 1677 hade
afbränt Västervik, såg sig befolkningen åter nödgad till själflförsvar.
Fienden närmade sig sedermera Norrköping. Härvid blefvo alla vapen¬
föra män i skärgården uppbådade äfvensom borgarne i Norrköping och
Linköping, men fingo sedermera återgå till sina hemorter, då någon fient¬
lig landstigning icke blef af.
Redan tidigt år 1678 fingo två kompanier af Östgöta infanteri, un¬
der öfverste Ulfsparre, afgå till Stegeborg, för att vara till hands i
händelse af fiendens ankomst, men fingo snart därefter tillsammans med
öfriga hemmavarande soldater sluta sig till armén.
Ar 1670 visade sig åter fientliga fartyg utanför Stegeborg. Dåva¬
rande landshöfdingen Axel Stålarm ankom då till skärgården för att
ordna försvaret, men de snart inledda fredsförhandlingarne afbröto alla
fientligheter.
Allt det elände, som kriget vid denna tid utbredde inom Östergöt¬
land, ökades under sista åren af en svår missväxt. Så väl på grund
af brist på utsäde som ock på grund af folkbrist lågo åkrarne här och
hvar obrukade.
Vadstena krigsmanshus. Det gamla klostret i Vadstena anslogs
redan af Gustaf II Adolf till en försörjningsanstalt för gamla uttjänade
krigare. Anstalten kom emellertid till stånd först år 1646. Till den¬
sammas underhåll bestämde drottning Kristina såväl vissa hemman, s. k.
krigsmanshushemman, som äfven kronotionde. Under Karl XI:s tid
utvidgades och förbättrades krigsmanshuset. Här intogos till en början
militärer af alla grader, men då arméns pensionskassa inrättades år
1756, lämnades M r» af krigsmanshusets inkomster till denna kassa. Krigs¬
manshuset blef då en försörjningsanstalt för endast manskapsklassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
