Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Olika samhällsklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 4 IT)
17.H>, da arméns pensionskassa inrättades, och till vår tid har krigsbe¬
fälet haft befattning med denna kassa, därvid äfven de värfvade rege¬
mentena haft ombud.
Prästerskapet. Biskoparne residerade fortfarande i Linköping. I)e
voro utan undantag lärda män. Men deras politiska makt var sedan
länge bruten och därmed intogo de en långt mindre betydande ställ¬
ning än förr. Prästerskapet inom Östergötland stod i öfrigt i allmänhet
icke högt. Drag af vidskepelse och råhet förekommo ofta. Till och med
domkapitlet gick härvidlag icke fritt. Här må anföras ett par exempel.
Då kyrkoherden i Grebo Nikolaus Svenonis vid ett tillfälle förfra-
gade sig, huru en sjuårs gosse, som drunknat i Röstens sjö, skulle be-
grafvas, resolverade domkapitlet år 1(138, att han skulle begrafvas med
ceremonier: l:a emedan han var minderårig, 2:a att platsen däri han
blef funnen var farlig, så att han lätt mot sin vilja kunnat omkomma,
3:o propter mali spiritus prsesagia; emedan Necken, som i samma sjö
alla år plägar borttaga ett kreatur, nu låtit se sig i samma sjö något
tidigare än bemälte pilt bortkom.
Kyrkoherden i Örtomta Laurentius Ask anmälde på l()30-talet till
domkapitlet, att en kvinna i nämnda socken tagit eldmöija och läst
några ord däröfver, så att en sjuk gosse hörde det. Därpå gick hon ut
och kastade eldmörjan på gossens träck, hvaraf han fick plågor som en
barnakvinna. Domkapitlet hänsköt saken till tinget.
För öfrigt blefvo präster inför domkapitlet eller tinget anklagade för
vanvård af prästgårdar, för fritänkeri i religiöst hänseende, hemgång,
osämja med församlingen, slagsmål med sockenboar, äfven slagsmål präs¬
ter sins emellan, dryckenskap t. o. m. i kyrkan, uppsättande, emot kyr¬
koordningen, af arfskiften, hvarvid de kommo i trätor, försummelse af
tjänstgöring och gudstjänst, svordomar, t. o. m. inför domkapitlet, skör-
lefnad och lägerskap äfven med gifta kvinnor o. s. v. En präst ankla¬
gades för att pläga slagsmål med sin hustru, hvarjämte han hade be¬
skyllt henne för boleri med djäfvulen. Sockenborna fingo af denne präst
från predikstolen uppbära namnet helfvetits partij m. m.
Det behöfver ej sägas, att en stor del af prästerskapet icke lät dy¬
lika vanarter komma sig till last.
Många af stiftets präster utgingo frän bonde- eller allmogeklassen.
I öfrigt hänvisas om prästerskapet i äldre tider till J. 1. Hahls
herdaminne.
Borgerskåpet. Axel Oxenstjerna yttrade vid ett tillfälle, att handels¬
männen genom att drifva upp stadsutskylderna drefvo ut handtverkarne
fran städerna; »stadsbarnen», sade han vidare, »sättas aldrig i handtverks-
lära, utan uppväxa de rika i nöjen och de fattiga i tiggeri, båda i lättja .
Och han hotade att utskrifva alla dylika lättingar till knektar. Han
yttrade därtill, att borgarne äfven voro bönder eller jordbrukare och
därför ingendera med besked. Därigenom bedrefs underslef mot kronan.
Ty, när bätsmansutskrifningarne skulle ske i städerna, flyttade borgarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
