Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Olika samhällsklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416 NYA TIDEN.
ut till landet och kallade sig åkermän, men när knektutskrifningarne
skulle ske å landet, flyttade de som borgare in i städerna.
Denna Oxenstjernas utsago är för tidens förhållanden i allmänhet
inom borgerskapet betecknande. De, som ägnade sig åt handeln, hade
det i regeln bättre i ekonomiskt hänseende än handtverkarne. Norrkö¬
ping växte sig under detta århundrade allt starkare såsom provinsens
förnämsta handelsstad. Förmögenheten tilltog, så att affärsmännen här-
städes kunde med egna kapital sköta hela ortens rörelse. En och annan
af handelns utöfvare sökte att förkofra sig i sitt yrke genom affärsstu-
dier utomlands. Men i regel stodo affärsmännens anseende vid denna
tid icke högt. Och härtill bidrogo de förmögnare af dem själfva genom
äflan att få sina söner anställda som statens tjänstemän eller sina dött¬
rar bortgifta inom denna klass, en företeelse, som för öfrigt fortlefver
ännu i vår tid. De genom sin duglighet framstående af borgerskapet
uppgingo sålunda i andra samhällsklasser, och borgerskapet fick rekry¬
tera sig bäst det kunde. Det stod också så lågt inom vårt land — och
något skäl att härvid göra undantag för Östergötland är icke kändt —
att i vissa mindre städer förekom, att rådmän kunde tagas till matroser
eller att borgare ofta fingo göra tjänst som piskare vid ådömda gatu-
lopp.
Höga bevillningar vid skilda tillfällen under århundradet äfvensom
skråförordningar och andra tvångsåtgärder bidrogo äfven att hämma
borgerskapets framåtskridande och uppsving ur dess allmänt spridda
fattigdom.
Hvad antalet borgare inom Östergötland angår, må här nämnas, att
i Linköping befinnes en handling af år 1682 undertecknad af 7 eller K
rådmän, 47 handtverkare i mer än 20 yrken och 56 andra borgare. I
Norrköping funnos enligt ett mantalsregister år 1584 följande antal bor¬
gare: köpmän 20, åkerbrukare och ingenting annat 40, fiskare 40, skep¬
pare 12, fattiga båtsmän 6, mjölnare 12, fattiga dagsverkare 8, fattiga
skåttmän» 8 o. s. v. Detta antal ökades i och med stadens framåtskri¬
dande under 1600-talet samt från midten af samma århundrade på grund
af de fabriker, som frän denna tid här anlades. Ar 1665 funnos här i
rundt tal 90 och i början af 1700-talet omkring 150 handtverkare. Sö¬
derköping hade är 1571 omkring 140 borgare, hvilket antal naturligtvis
förminskades vid stadens tillbakagång under 1600-talet. Skenninge hade
ar 1683 ett antal af 89 borgare och Vadstena år 1684 förutom 1 borg¬
mästare och 8 rådmän, 4 krämare, 40 handtverkare i 17 yrken förutom
andra borgare, i allt 73 personer.
Bönderna. Det är själfklart att, under en tid då de i socialt hänse¬
ende högre stående gjorde försök att för den svenska allmogen införa
lifegenskapen eller göra dem till adelstorpare, bönderna icke hade den
bästa ställning. Betecknande är ett yttrande, som fälldes om bondestån¬
det vid riksdagen 1652. Det är underligt, sades det, att det stand, som
är skapadt till trä lar. skall anses fritt. Men allmogens lefnadssätt var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
