Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Olika samhällsklasser - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 NYA TIDEN.
ålades visserligen att försörja dessa, men några bestämmelser om sättet
för denna försörjning gåfvos icke. De orkeslösa fattiga blefvo ftfven
hänvisade till att bettla. De voro till och med därtill berättigade inom
ett visst anvisadt område, för hvilket de bekommo x-tiggarpass». En
plats, där de fattiga gärna samlades för att begära de bättre lottades
hjälp, var vid kyrkdörrarna.
Litteraturen. Kvädet eller sången är bekant hos våra förfäder redan
i uråldrig tid. Hvarje betydelsefull tilldragelse i det offentliga eller en¬
skilda lifvet blef föremål för dikt, en dikt som sedermera blef en histo¬
risk urkund. Äfven våra äldsta lagstadganden uppsattes i äldre tiders
versform. Därtill gifva flera af Östergötlands runstenar vittnesbörd om
verskonsten under runstensperioden. Skalderna räknades till de främste,
hvarhelst de uppträdde. I striden voro de omgifna af en sköldborg,
uppställd där de bäst kunde se stridens gång. Och deras sånger
hördes öfverallt både vid allvarliga högtider och glada fester.
Man vet också att berätta, hurusom de isländska berömda skalderna
Einar Skulason, Olaf Tordarson och Sturla Tordarson vistades hos
östgötakonungarne Sverker d. ä. och Sverker d. y. samt hos jarlen Birger
Brosa af Folkungasläkten.
Jämsides med sången tillkommo sagorna, innehållande folkminnen af
historiskt innehåll. Jag hänvisar här som exempel till Rökstenen med
sin hänsyftning på äldre sagor och deras hjältar.
Med kristendomen följde legender eller berättelser om svenska helgon,
som fått lida för sin religiösa tro. »Det var i legendens atmosfär», säger
H. Schtick, »som Birgittas världsåskådning utvecklade sig och tog ge¬
stalt.» Om den inverkan, som Birgitta samt senare Vadstena kloster
och dess folk hade i litterärt hänseende, är förut omordadt i detta ar¬
bete. |
Att en stor del af de dikter, som under medeltiden funnos i Sverige,
voro af främmande ursprung, veta vi. I allmänhet plägade någon för¬
mögen person bekosta öfversättningen. Så är det bekant, att dikten
Konung Alexander omskrefs mot slutet af 1300-talet på bekostnad af
Bo Jonsson. Under senare delen af 1500-talet tillkommo s. k. visböc¬
ker, i hvilka samlare upptecknade dikter, som de kommo öfver. Till
en början voro dessa mest af religiös art, men äfven andra visor till¬
kommo senare. En dylik visbok finnes i Linköpings bibliotek med
företrädesvis lyriska sånger.
Bland visor från äldre tider, som på ett och annat sätt beröra Öster¬
götland, nämnas: Starkodds kväde om Bråvalla slag, Kung Sverker och
slaget vid Lena år 1208 och Vreta klosterrof under 1200-talet, hvari skil¬
dras, huru östgötalagmannen Lars Persson bortförde konung Erik Eriks¬
sons svägerska ur Vreta kloster samt flydde med henne till Norge.
Från senare tid nämnas: Välönskningar till konung Sigismund 1597. K.
Sigismund och Stängebro slag 1598, Hertig Karl och Stångebro slag
1597, 1598 m. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
