Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Litteratur - Lefnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER 1600-TALET. 419
Ett arbete, som icke hör till diktens område, men som är ett af medelti¬
dens ryktbaraste litterära alster, är »Om konunga- och höfdingastyrelse»,
hvars syfte är att vara en uppfostringslära för unga konungasöner. Det
har framhållits, att förf. till detta arbete måhända är mag. Filip Bag-
valdsson Puke, en lärd man, som en tid var dekan i Linköping, seder¬
mera riksråd och kansler, och som afled omkring 1332.
En annan vitter östgöte från 1300-talet var den utmärkte biskopen i
Linköping Nils Hermansson (sid. 133). Han författade många arbeten
och öfversatte därjämte ett flertal till svenska. Han författade bl. a.
äfven ett arbete om S. Birgitta med den vackra växelsången Bosa rörans.
Det har länge uppgifvits, att H. skulle författat den bekanta »Elisifs
visa». Redan år 1877 påvisade R. Bergström, att H. icke kan vara förf.
Detta har sedermera äfven blifvit sagdt af andra nyare förf. H. Schtick
anser även visan icke vara någon medeltidsballad utan stämplar den
gamla uppgiften som ett falsarium. De båda bröderna Johannes och
Olaus Magnus’ litterära verksamhet är förut omtalad (sid. 248). Likaså är
Hemming Gads nu förkomna Svea rikes historia förut omnämnd (sid. 210).
Under 1600-talet märkas följande östgötar som författare: biskopen i
Linköping Johannes Botvidsson (f 1635), framstående predikant och förf.
i religiösa ämnen, samt i öfrigt biskoparne Andreas Prytz (f 1655), som
bl. a. författade ett skådespel om Olof Skottkonung och ett annat om Gu¬
staf Yasa samt i öfrigt känd som utmärkt predikant, Sam. Enander-
Gyllenadler (f 1670), Johannes Terserus (f 1678), Olof Srehilius </r 1700),
förf. till bl. a. den s. k. Storkatekesen eller Förklaring öfver Luthers lilla ka¬
tekes (fig. 225), Hakvin Spegel (f 1714), förf. till Thet öpna paradis och
Thet tilslutna paradis samt i obunden stil til1 strödda predikningar,
Svensk kyrkohistoria samt en svensk ordbok. Spegels arbete Guds
rerck och livila anses numera vara en utvidgad bearbetning af dansken
Arrebos »Hexaemeron», som åter är en bearbetning af fransmannen
Du Bartas’ »La sepmaine premiére». Vidare märkas ärkebiskop L. P. Gothus
(t 1646), häfdaforskaren Johan Messenius (f 1636), som därjämte var drama¬
tisk författare, Lars Fornelius (f 1673), »Sveriges förste estetiker» och förf.
till heroiska kväden öfver Gustaf Vasa och Gustaf II Adolf, om hvilket se¬
nare samtiden sade, att det var i afseende å språkets renhet och stilens
behag fullt jämförligt med Yirgilius, Samuel Brask, dramatisk förfat¬
tare (f 1668), hans son Petrus Brask (f 1691), Gustaf Ollon (f 1703), Jakob
Arrhenius (f 1725), alla tre psalmförfattare. Som vetenskaplig forskare
framstår under denna period Johan Axehjelm (f 1692), men hans
arbeten blefvo icke offentliggjorda samt äro nu förlorade. Som forn-
forskare framstå Johan Hadorph (f 1693) genom en del af honom inom
detta område utgifna arbeten. En lärd man, som utgaf flera arbeten i
rättslära och politik, var professor Lars Banck (f 1662).
Lefnadssättet. Ett öfverflödigt lefnadssätt var utmärkande för större
delen af detta århundrade. De lägre klasserna följde, så långt de kunde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
