- Project Runeberg -  Östergötland / I. Östergötlands historia från äldsta intill nuvarande tid /
422

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Lefnadssätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

422 NYA TIDEN.
och har hon intet af honom förvänta, det andra plägar få, då hon efter
alla omständighet synes hafva dragit honom uppå sig».
En fånig kvinna bekände sig vara lägrad af en dräng. Hon skulle
plikta 20 mark men förskonades och skulle blifva »exekutorska i hära¬
det att piska andra löska kånor». Detta var år 1674.
I rättegång år 1683 emellan två åboar i Helgesfall, af hvilka käranden,
Måns Hörning, var gift inom adlig släkt med en dotter till Mikael
Bock till Malma, fällde rätten den dom, att då Hörning utan skäl gjort
åtskilliga orättvisa beskyllningar mot Per Håkansson, skulle Hörning
böta: för obevislig beskyllning att ha tagit 5 kärfvar halm 3 mark, för
ärerörig beskyllning som tjuf och skälm 40 mark, för okvädinsordet
Per Täljknif 3 mark, för det han i vrede sprungit in efter värjan för
att därmed skada samt därefter gjort hemgång 40 mark samt slutligen
för att han själf stämt Per, skrifvit stämningen och satt länsmannens
namn under, denne ovetande, och sålunda gripit in i annans ämbete 40
mark, allt s. mt. Men som böterna voro stora och Hörning icke hade nå¬
got att böta med, hemställde rätten, som icke ansåg sig behörig döma i brott¬
mål, till hofrätten, huru härmed skulle förhållas. Samtidigt upplyste rätten,
attQ H. var »en debauchant» (liderlig) och »hustrun af adel intet rådande».
Ar 1690 hade en ung piga haft beblandelse med två karlar samt blifvit
i välsignadt tillstånd. Genom ett svårt fall hade hon därefter fått
missbörd. I förskräckelsen hade hon kastat fostret på en brasa, fram¬
för hvilken hon satt. Domen blef döden men med förbön hos hofrätten
om försköning. Den ene af karlarne, en dräng, sköt ihjäl sig. Han
hade förut visat sig mycket bekymrad öfver att han skulle stå på pal-
len i kyrkan. Rätten beslutade med anledning häraf, att drängen, som
i förtviflan med berådt mod sig förgjort, icke skulle komma i kyrko¬
gård utan brännas å bål liksom bössan, så att denna senare icke skulle
blifva andra till frestelse.
Härofvan äro anförda exempel på några vid nämnda tider begångna
brott, såsom dråp, stöld, vidskepelse, själfmord, äreskändande förtal,
slagsmål, lättsinnigt lefverne, hemgång o. s. v. Yid andra rättegångs-
tillfällen afhandlades om uppstudsighet mot föräldrar, mordbrand, tjuf-
köp, syneförrättningar, försummelse att infinna sig i lagstadd tjänst,
försummelse att uppföra lagstadgadt soldattorp, testamentstvister, här¬
bärge åt främlingar, stolfördelning i kyrka o. s. v.
Förutom ofvannämnda straffbestämmelser förekommo gatlopp, vatten
och brödstratf, att föras till »Linköpings torn» eller förvaring i »kistan ,
äfven kallad »stupan» o. s. v.
Kistans utseende i äldsta tider torde endast bestått i en gräfd djup
graf, täckt med lucka eller galler. Under 1600-talet antages den i all¬
mänhet bestått af en öfver marken timrad fyrkant af 3 till 4 stockar
utan stenfot, fönster eller eldstad. Då taket var hopspetsadt, fanns en
läm på ena sidan, hvarigenom fangen fick krypa in. Sluttade taket åt
två sidor, var det en lag dörr å ena gafveln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/1/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free