Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Åkerbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 NYA TIDEN.
verken. Bonden gaf viss ersättning för sitt hemman. Torparen fick i
dagspenning det bonden betalade öfver vanlig ränta för att själf få ar¬
beta vid sitt hemmansbruk.
Boskapsskötseln stod icke högt. Vanvårdade och svältfödda djur var
icke ovanligt. Korna lämnade ock liten afkastning. Oxar begagnades
vid jordens skötsel mer än hästar. Fårskötseln blef under detta år¬
hundrade betydligt uppdrifven, ehuru detta icke skedde för jordbrukets
skull utan till gagn för yllefabrikerna. Särskildt känd för sitt nit för
fårafveln blef vid denna tid Karl Gustaf Boije å Ryd i S:t Lars soc¬
ken, som därjämte utgaf »Inledning till svensk landthushållning». De
första engelska får, som infördes till Östergötland, kommo på tillskyndan
af biskopinnan Anna Benzelius, f. Svedenborg. Hon var maka till bi¬
skopen i Linköping, utnämnde ärkebiskopen Erik Benzelius d. y. De
voro, skrifver biskopen i sina egenhändiga lefnadsanteckningar, *30 vid
lag till antalet och äro sedan där utspridde, att de på 12 år äro öfver 2,000>.
Trädgårdsskötseln. Träd- och kryddgårdar funnos icke blott vid
säterier, präst- och ståndspersoners hemman, hvilka med mycken kost¬
nad underhöllos både till prakt och nytta, utan äfven vid bondgårdar
och torpställen. Sommar- och hösttiderna fanns också en öfverflödig
tillförsel till städerna af träd- och jordfrukter, jämväl sådana, »som för
oss fordom varit okända». Humle af en god tysk sort odlades sedan
långt tillbaka i Kinds härad samt i Regna och Skedevi socknar i Fin-
spånga läns härad, så att försäljning däraf kunde ske till Stockholm
och andra orter. Dessutom växte mångenstädes vildt äpplen, päron,
körsbär och plommon.
Skogen vanvårdades. Den bestod förnämligast af en, gran och tall
Af löfträd märktes ek, björk, oxel, hägg, rönn, lönn, pil, ask, asp, alm
och al. Under första hälften af århundradet synes skogen här som i
öfriga delar af landet varit utsatt för stark åverkan. Ar 1760 säger
emellertid en förf., att i Östergötland »ännu icke felas till timmer, plan¬
kor, bräder, ved, gärdselfång, spiror, bjälkar och somligstädes till master
och storverksträd. På några orter är väl svårt om vedbrand och gärdsel,
men så varder dock allmogens nödtorft tämligen understödt med utsy-
ningar på sockenmarker och häradsallmänningar.»
Skogen lämnade icke allenast dessa nämnda förnödenheter utan gaf
äfven tillfälle till jakt och djurfång. Af djur funnos här björnar,1 ehuru
sällsynt. Så mycket mer förekommo varg, räf, gräfsvin, lo, utter, le-
katt och ekorre. Af matnyttiga djur förekommo älg, hjort, rådjur och
hare m. m. På fågel var det icke heller brist, såsom tjäder, orre, skogs-
dufva, morkulla, äfven kallad skogssnäppa, kramsfågel och rapphöns
1 Den i noten sid. 6 lämnade uppgiften om björnen är efter L. F. Rääf men synes en¬
dast afso Ydre härad. I Ydrc härads dombok finnes, enligt samme förf., likväl en uppgift,
att en björn en längre tid uppehållit sig i Svinhults socken och där gjort åtskillig skada.
Denna björn synes dock varit en tillfällig invandrare. Här lämnade uppgift är efter K. F.
Broocman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
