Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Undervisningsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800—1914. 523
bar upp ved till skolan för att där användas. Någon undervisnings¬
metod eller någon plan för arbetet klass från klass förefanns icke, hva¬
dan icke så sällan luckor vid ämnenas inlärande uppstodo. I vissa äm¬
nen hade skilda lärare i samma ämne så olika metoder, att kunskapen
blef mycket ringa, hvarigenom svårigheter uppstodo vid öfverflyttningen
till de läroverk, där man skulle afsluta sina studier för att komma ut
i världen.
Att skolgossarna — äfven i de högre klasserna — hade mycket xfuf-
fens» och stim för sig under vissa lärares lektioner, kan icke frångås.
Äfven utom skolan kunde, helt naturligt för öfrigt, pojklynnet icke all¬
tid hålla sig i styr. Sitt förakt skänkte ungdomen den eller de lärare,
som vid sina inspektionsbesök i djäknekvarteren eller vid andra tillfäl¬
len begagnade sig af något sätt, som tydde på spioneri. Men en lärare
hade alltid de ungas vördnad, då han var rättvis, om än aldrig så
sträng, då han var duglig i sitt undervisningsämne, och då han vhellre
ville hjälpa än stjälpas Många af lärarne tillvunno sig äfven ynglin¬
garnas tillgifvenhet och beundran, känslor hvilka hos mången blifvit
väl bevarade i minnet, ännu sedan skolynglingen inträdt i ålderns höst.
Men alla lärare voro icke sadana. Dessa senare lämnas helst åt glömskan.
Den högre kvinnliga undervisningen kom till heder under senare delen
af 1800-talet. Ar 1800 hade det första seminariet för folkskolelärarin-
nor upprättats i vårt land och följande år högre lärarinneseminariet i
Stockholm. Ar 1870 medgafs svensk kvinna rätt att aflägga mogen¬
hetsexamen och idka medicinska studier vid statens högskolor. Tre år
senare lingo de rätt att aflägga examen i alla lärdomsgrenar förutom i
teologi. Åtskilliga östgötakvinnor hafva äfven begagnat sig häraf. Bland
dessa märkas främst Elsa Olava Kristina Eschelsson, som blef den första
kvinnliga juris doktor i Sverige samt i öfrigt docent i civilrätt vid
Uppsala universitet. Hon hade därjämte förordnande att föreläsa pro¬
cessrätt vid akademien, hade examinationsrätt i civilrätt till kansliexa¬
men o. s. v. samt gjorde sig känd som juridisk förf.
Förutom undervisningen för kvinnor i förut omnämnda samskolor
märkas f. n. Elementarläroverket för flickor i Linköping med 26 lära¬
rinnor och två läroverk för flickor i Norrköping, hvardera med 2 lärare
och 20 lärarinnor. Dessa läroverk hafva anslag af staten och kom¬
munen.
För folkundervisningen började intresset att stiga och visade sig vid
Hera tillfällen omkring år 1820. Nämnda år utfärdades en k. rundskrif-
velse, som anbefallde konsistorierna att tillse, det endast välfrejdade per¬
soner antogos till skolmästare, samt länsstyrelserna att öfvervaka, att
inga kringstrykande och vanartiga personer sysselsatte sig med under¬
visning. Denna skrifvelse gifver en god inblick i, huru folkundervis¬
ningen vid denna tid kunde bedrifvas. Den Lancasterska växelmetoden
hade vid denna tid blifvit införd i Sverige. Till Östergötland infördes
den 1824 i Ljungstedtska friskolan i Linköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
