Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Undervisningsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524 NYA TIDEN.
Men det var först med 1842 års folkundervisningsstadga, som det
blef verkligt allvar med vården om folkets undervisning, hvilken nu
blef i alla afseenden en verklig kommunal angelägenhet, och som där
jämte varmt omhuldades af statsmakterna. För Östergötland, eller rät¬
tare sagdt Linköpings stift, fastställdes pensionsreglemente för folk
skolelärarna af k. m. år 1856. Vid sistnämnda års riksdag gjordes yt¬
terligare bestämmelser om småskolor, fasta folkskolor och högre folk
skolor. Ar 1859 bestämdes, att äfven kvinnan fick innehafva folkskole-
lärarebefattning. Första förordningen angående folkskoleinspektörer ut¬
kom 1861. Ar 1864 utkom nya bestämmelser rörande folkskolelärare-
seminarier. Senaste utvecklingen af skolväsendet är beslutet om stats¬
anslag åt kommunala mellanskolor.
Folkskolelärareseminarium i Linköping öppnades 1843 men utvidga¬
des 1864 enligt sistnämnda års stadga. Elevernas antal har från 20 pa
1850-talet alltjämt stigit och därmed äfven lärarnas. Till seminariet
hör en öfningsskola. Genom landstingets försorg har ett småskolesemi-
narium tillkommit från år 1869, hvilket sedermera omorganiserats 1875.
1899 och 1910, hvilket senare år kursen blef tvåårig.
Östergötlands folkhögskola började sin verksamhet den 1 november
1868 vid Herrestad. Till en början var den en enskild skola, men 186*.’
bildades en förening med ändamål att öfvertaga och upprätthålla den
samma. Ar 1872 förlädes skolan till Lunnevad i Sjögestads socken
Senare har tillkommit en med folkhögskolan förenad landtmanmiskola.
afsedd att bibringa kunskap i grunderna för landthushållningen, hnfvud-
sakligast vid medelstora och mindre landtbruk. Då högskolan ar 1913
hade verkat i 45 år, hade den varit besökt af 2,297 elever. Antalet
tillsammans med dem, som deltagit i undervisningen i landtmannasko-
lan eller som genomgått två kurser, uppgick till 2,751.
Den storartade utveckling, som folkskolan under den tid, som bär
skildras, undergått, framgår bäst, om här påminnes om, att vid 18)0-
talets början fanns endast få ordnade folkskolor och ett ringa antal
lärare. Ar 1909 funnos inom Östergötland åter icke mindre än 31»
egentliga folkskolor med tillsammans 431 ordinarie och e. o. folkskollä¬
rare samt lärarinnor, hvartill kommo 30 vakanta platser äfvensom bi¬
trädande lärarinnor, samt omkring 20,500 lärjungar.
Af andra undervisningsanstalter nämnas här: Tekniska elementarsko¬
lan i Norrköping från 1857, Ljungstedtska tekniska yrkesskolan i Lin¬
köping, länge emot donationsbestämmelserna använd till folkskola, men
1887 förändrad i enlighet med donators föreskrift, Fbersteinska söndag*-
och aftonskolan i Norrköping från 1825, länets landtbruksskola vid Bjärka-
Säby, förut vid Haddorp och därförut vid Sjögestad från 1842, Landl-
mannaskolan å Hamra i Vårdnäs s:n från 1913, Statens trmhjårdsshln
vid Adelsnäs, Fredrika Bremer-förbundets landthushållningsskola /Sr ut¬
bildande af lärarinnor vid Rimforsa, Mejeriskolan vid Åtvidaberg, Stö¬
tens uppfostringsanstalt å Bona med k. m:ts stadga af 1911 ni. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
