Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven lycklig illustratör; Alfr. Nyström, skulptör († 1897); Karl Konrad
Simonsson, som gjort sig känd genom »Vinterbild från Stubbsund»,
»Vårbild från Stockholms djurgård» m. fl. († 1911); Oskar Törnå,
landskapsmålare, bl. a. »Landskap i Östergötland» († 1894); And. Henr. Vissler,
skulptör; Gotthard Ad. Verner, målare († 1903). Bland hans taflor, målade
under »några korta stunder af detta lif, då han verkligen var konstnär
af Guds nåde», nämnas »En liten kyrkscen» (tre kvinnor och ett barn),
vissa delar af friser, utförda och befintliga i Stockholm, »Knäböjande
munkar», »Dansande faun» samt »Från Spanien». Den minnesutställning,
som anordnades efter hans död, sades det, hade varit bäst för hans minne
som målare, att den aldrig kommit till stånd. »I hela sitt lif blef han
endast en elev af de gamla renässansmästarna, en epigon och
efterbildare utan fäste och utan uppgift i samtiden.»
Af skulpturer har Östergötland ännu icke mycket att uppvisa, som
tillkommit under denna tid. Nämnas må Karl XIV Johans bildstod i
Norrköping från 1847 af den bäjerska bildhuggaren L. M. Schwanthaler
samt i samma stad å Matteus kyrkas predikstol sex skulpterade bilder
af J. Dyfverman samt de kolossala gipsbilderna af Kristus, tron, hoppet
och kärleken af J. N. Byström i Linköpings domkyrka. I Ridderstadska
samlingarna finnes en del skulpturer dels i brons, dels i gips, såsom »Den
sofvande Endymion» i originalets storlek m. m. I Östergötlands museum
finnes en unik byst af porträttmålarinnan Maria Röhls mor, signerad J. N.
Byström, samt porträttmedaljong af Gustaf IV Adolf som barn (af Sergel?).
Bland tonkonstnärer nämnas Bernh. Henr. Crusell[1] († 1838), som
tillhörde Östergötland som musikdirektör vid de båda
lifgrenadjärregementena från 1818. Af hans arbeten nämnas musiken till operetten »Lilla
slafvinnan» och melodierna till Tegnérs Fritiofs saga. Af hans manskvartetter
sjunges ännu en och annan, bl. dessa »Hell dig, du höga nord», hvilken
första gången förekom vid en af Crusellska konserterna i Linköping;
Frans Alfred Frieberg († 1913), bland hvilkens mest kända kompositioner
märkas balladen »Ljungby horn» och romansen »Där växte på Bråvikens
ödsliga skär», båda ur hans operett »Skogsfrun», samt hans stämningsfulla
kvartettsånger »Sångarfanan», »Suck på en sommarafton» och serenaden
»Sakta hon slumrar redan», alla särdeles gärna hörda; Adolf Fredr.
Lindblad († 1878). Af hans tonsättningar märkas en C-dursyinfoni, operan
»Frondörerna», cykeln »Drömmarna» m. fl. samt en mängd visor, många
med ord af honom själf, hvilka ännu äro omtyckta; Andreas Randeldito
(† 1864), musikdirektör vid Andra lifgrenadjärr:t 1843—57, kompositör
till flera ouvertyrer, musiken till »Värmländingarna» och »Unge Hanses
dotter», enl. Dahlgren äro ord och musik af Aug. Säfström. endast
instrumenteringen af Randel, stråk- och sångkvartetter bl. a. »Snabba äro
lifvets stunder; Karl Isr. Sandström, tonsättare; Gustaf Sandström, lyrisk
skådespelare med utomordentliga röstmedel († 1875): Olof Vesterdahl, som
ansågs vara Sveriges skickligaste flöjtist († 1891), samt hans broder Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
