Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Konst - Konstindustri - Östergötlands museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vesterdahl, äfven flöjtist, och som därtill kunde utföra musik å alla slags
instrument äfvensom å lergök, rörpipa, bockhorn, cigarrmunstycke, käpp
eller två tomma händer († 1864); Per Aug. Ölander, tonsättare († 1886).
Konstindustri. Ända sedan klostertiden och ännu i vår tid äro
Vadstena knypplingsarbeten kända och berömda. Inom textilindustrien märkes
särskildt John Lennings väfskola i Norrköping, grundad genom en
donation, på grund hvaraf större uppmärksamhet kan ägnas åt varans förädling
och valet af mönster. Härifrån utgå åtskilliga konstnärligt utförda
arbeten. Ett och annat bemärkansvärdt drifvet eller ciseleradt arbete i
metall — silfver eller koppar — har under tidsperioden äfven utgått
från provinsen. Redan under förra delen af 1800-talet är ett mindre
arbete i drifvet silfver, nämligen ett porträtt af Luther, bekant.
Förfärdigadt af Emanuel Sörling (från 1825 i Linköping), erhöll detsamma
priset vid en täflan i Köpenhamn om det bäst utförda porträttet af
reformatorn (Östergötlands museum); Sam. Pettersson, Linköping († 1903),
gjorde sig genom utställda arbeten vid konst- och industriutställningen
i Stockholm 1897 känd som en mästare af rang bland guldsmeder.
Hans förnämsta arbete är ett större dryckeshorn med beslag och
orneringar i drakslingstil, ciseleradt i relief med förgyllda ornament
(Ridderstadska saml.). Äfven arbeten i drifvet silfver äro kända af P. Äfven
sonen Ture Pettersson har gjort sig känd för arbeten i metall, bl. a. ett
silfverfat, efter ett dylikt i Östergötlands museum, i drifvet arbete
(Ridderstadska samlingen). Äfven A. P. Karlstein är känd för drifna
arbeten i koppar. Den konstnärliga glasindustrien i Östergötland
räknar sina anor från Cedersbergs glasbruk (sid. 481). Där tillverkades
bl. a. hvita glas med slipningar, blått glas med förgyllda slipningar och
grönt glas. År 1816 omtalas, »att alla sorter, såväl kemiska som dricks-
och vinglas, äro så goda, att de kunna jämföras med de bömiska och
ej gifva de engelska efter i godhet». Det hvita glaset utmärkte sig ofta
med sin klarhet. Men tillverkningen inskränktes efter hand på grund af
de stora omkostnaderna samt nedlades på 1830-talet. Glas från Cedersberg
äro numera mycket sällsynta. Några enstaka prof finnas i Ridderstadska
saml. och, ehuru obetydligare, i Östergötlands museum. Rejmyre glasbruk,
från 1810, är kändt för sina verkliga praktpjäser, fint ornerade med
olikartade, ofta djupt inskurna, slipningar. Glasmassans klarhet och
ljusbrytningsförmäga äro bemärkansvärda. Mjölby har äfven glassliperi, där
prydliga föremål gifva heder åt framställaren. Vid Finspång
tillverkades år 1847 allegoriska figurer af zink och ungefär samtidigt en mängd
fingjuteri, såsom medaljer m. m., men denna industri synes snart upphört.
Östergötlands museum, grundlagdt och skapadt af kaptenen Karl
Anton August Ridderstad. Den 23 september 1884 nämndes namnet
»Östergötlands museum» för första gången offentligen. I tidningspressen
förekom då ett meddelande, hvari planerna på upprättande af »ett
landskapsmuseum, afsedt för insamling, förvaring och offentlig utställning
af minnesvärda föremål från landskapet», i korthet omnämndes. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
