Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Åkerbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inom åtskilliga landskap varit betydande, har antalet i Östergötland
icke fördubblats. Emellertid framgår det, att utvecklingen går i
riktningen från stordrift till smådrift, och att vårt land — hvad
landsbygden angår — i alltjämt ökad omfattning blifver ett småfolkets land.
För att förbättra jordbrukarnas ställning behöfves — förutom
åkerbrukets skötsel — ett noggrant tillvaratagande af människans
arbetskraft, billigare drifkraft, förbättradt arbetssätt och fördelaktigare
afsättning genom industriens tillväxt.
Boskapsskötseln och mejerihandteringen. Med ladugårdsskötseln har
en fortgående utveckling ägt rum. I början af 1800-talet stod det i
detta afseende illa till. Liten tillgång på kraftigt foder medförde en
liten och svag mjölkboskap. Om någon verklig mejerihandtering kan
icke talas, och mejeriprodukter förskrefvos från andra provinser. I
skogsbygden med sina bättre sommarbeten var ladugårdsskötseln något
bättre än på slättlandet. Ett och annat försök gjordes emellertid att
söka förbättra kobesättningen. På 1830-talet införskrefvos t. ex.
alpboskap från Schweiz till Adelsnäs och Herrsäter och i
hushållningssällskapets berättelse år 1836 omnämnas dessa »fagra djur, hvilka synas
som ett annat släkte mot de utsvultna pygméer, som fylla bondens
ladugård och på marknaden förete en ganska jämmerlig exposition.»
Men huru djuren utfodrades, framgår af, att man från 1840-talet kan
från Bobergs och Gullbergs hushållningsgille läsa om, hurusom kor,
som endast mjölkade ett kvarter dagligen, på den grund uttogos till
slakt, men, sedan de ställts på gödning, mjölkade tre kannor om dagen.
Mjölken användes till smör samt söt- och skummjölksost. Nära
städerna såldes mjölken. Vid slutet af 1840-talet började Gussanderska
mjölkkärl att användas. Redan i början af 1850-talet böljade på grund
af sädesprisens fall mejerihandteringen att uppmärksammas. Holsteinska
mejerister inkallades till bl. a. Sturefors och Haddorp för att lämna
undervisning i smör- och ostberedning. Vid landtbruksskolan å
sistnämnda ställe antogos mejerielever. Till de bäst skötta mejerierna
utdelades af hushållningssällskapet från 1862 belöningar. På
hushållningssällskapets bekostnad lämnades på 1860-talet kostnadsfri
undervisning af den kände främjaren af mejerihandteringen Per Ulrik
Gussander i hans mjölkhushållningsmetod. Vid denna tid kom
mejerihandteringen till den utveckling, att Östergötland kunde utföra en del
mejeriprodukter. Med införandet af den Swartziska ismetoden 1870
började intresset för mejerihandteringen växa och mejerier efter denna
metod att anläggas, samtidigt som intresset för boskapsskötsel ökades.
Men efter hand fick denna ismetod, om hvilken kännedomen blef bekant
öfver hela världen, gifva vika för separatorn. Nötkreatursbesättningens
kvalitet förbättrades och utfodringen blef kraftigare. Låglandsrasen
har alltmer vunnit förtroende, företrädesvis på den bördiga
Vadstenaslätten. Men äfven till Lysings, Skenninge och Linköpings distrikt ha
under åren införts ej så få låglandsdjur, under det ayrshireafveln mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
