Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Åkerbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— lön. Af flera anledningar blef eländet slutligen så stort, att
inskränkningar från skilda håll fordrades i den skadebringande
handteringen. Från början af 1800-talet hade användts icke blott säd utan
äfven potatis vid tillverkningen af brännvin, hvarigenom de förut knappa
födoämnena för människor och husdjur blefvo ännu mindre. Vid år
med dålig sädesskörd inskränktes därför till en början rätten till
brännvinsbränning under viss bestämd tid. Först år 1855 blef denna
inskränkning genom bestående lag ständig, och tillverkningen så högt beskattad,
att brännvinshandteringen endast kunde bestå som storindustri. I
Östergötland har numera brännvinstillverkningen så gått tillbaka, att då
brännerierna år 1875 voro 70, så finnas 1914 endast tre brännerier samt en
jästfabrik förenad med sprittillverkning.
Trädgårdsskötseln. Det var under klostertiden, som de första
trädgårdarna i Sverige kommo till. I Östergötland är särskildt Vadstena
klosterträdgård känd från denna tid. Från slutet af den katolska tiden
är biskop Brask i Linköping bekant för sin omtanke om trädgården.
Gustaf I och Karl IX hade äfven tankar på trädgårdsskötseln. Under
1600-talets krig hemfördes frön och plantor, och genom de stores under
krigen samlade rikedomar tillkommo äfven trädgårdar här och hvar
inom provinsen. Men de voro för stora och fingo förfalla.
Trädgårdsskötselns egentliga uppsving inom provinsen böljade under senare delen
af 1800-talet. Härtill bidrog den omkring år 1860 bildade
trädgårdsföreningen i Linköping. Här blefvo under en skicklig trädgårdsdirektör
från Tyskland, K. F. Kroné — som från begynnelsen anlagt
trädgården — skickliga trädgårdsmästare utbildade, hvilka sedan blefvo spridda
rundt om i provinsen. Träd-, busk- och blomplantor utdelades till
föreningens ledamöter, hvilka däraf ville begagna sig. Ett kraftigt arbete
för trädgårdsvården har sedermera utförts af hushållningssällskapets
trädgårdskonsulenter, hvaraf den förste tillsattes år 1876. Trädgården
anses ännu på många håll som ett nödvändigt ondt. Men ordentligt
skött, kan den nog äfven vara till ekonomisk fördel. Kvillinge
prästgårds trädgård med en areal af nära två tunnland beräknas t. ex. lämna
en nettobehållning årligen af 700 kr. Vid Adelsnäs finnas storartade
trädgårdsanläggningar, förenade med trädgårdsskolor.
Skogsbruk. Då de laga skiftena i början på 1880-talet togo sin början
och sedermera under flera årtionden fortgingo, blef den redan förut illa
medfarna skogen än svårare åtgången. Det behöfdes virke till nya
byggnader och stängsel. Härtill kom en hastigt pågående afverkning
å skogsmark, som blifvit utbytt mot annan mark samt ett ifrigt
svedjande, alldeles som om skogen icke haft något värde. Periodisk
trakthuggning infördes emellertid vid allmänningarna. Med bättre
kommunikationer och därmed följande lättare transportmöjligheter ökades
skogsafverkningen i betydlig mån. Från 1880-talet sökte man i
torfmossarna ersättningsmedel för att spara skogen. Bränslebesparande
spisar och andra eldstäder införas för att slutligen under 1900-talet, där så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
