Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Åkerbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunnat ske, få gaskök till understöd och hjälp, hvarjämte kakelugnarna
börja att ersättas af elektriska- eller vattenvärmeledningar.
För återplantering i skogarna hafva emellertid på senare tider
vidtagits kraftiga åtgärder, och fröklängningsanstalter hafva anordnats.
Undervisning i skogsodling har lämnats bl. a. åt skolbarn. Intresset
för skogsodlingen har alltjämt varit i stigande. Under det 1905
skogsodlades å 139 egendomar med 942 tld voro år 1909 motsvarande siffror
455 egendomar med 2,830 tld. Stora kalmarker hafva odlats. Särskildt
må nämnas, att den sandås, som under namn af Högbymon höjer sig
sydost om Skenninge, och som sedan århundraden legat öde, blifvit
inköpt till häradsallmänning samt skogsodlats. För statens räkning hafva
betydliga vidder blifvit inköpta för att blifva kronoskogar. Under år
1913 hafva staten tillkommande skogsmedel utgjort kr. 476,751:25.
I skogsbygden finnas ansenliga trädjättar, som, om de kunde tala och
veta som en människa, skulle kunna berätta sin omnejds historia
mångtals århundraden tillbaka. På Lilla Rödja i N. Vi socken finnes en ek,
hvilken vid brösthöjd från marken mäter 9 meter 5 centimeter i omkrets.
Toppen är skadad af åska, men trädet är i öfrigt friskt och lummigt.
En annan ek är den s. k. domareeken vid landsvägskanten å Bjärkeryds
ägor söder om Kisa, hvilken mäter 9.5 meter i omkrets vid roten. I
samma nejd fälldes för några år sedan en ek, hvars stam hade 650
årsringar.
Jakten bedrifves numer hufvudsakligen som tidsfördrif och nöje och
kan nästan ingenstädes sägas utgöra näringsgren. Af nyttigt vildt märkas
inom provinsen: älg, dofhjort, rådjur, hare, tjäder, orre, järpe, hvilken
alltjämt synes minskas, rapphöns, morkulla, beckasiner och andra vadare,
svan, änder af olika slag och ejder. Vakteln synes försvunnit. Af skadligt
vildt märkas: räf, mård, vessla, igelkott, gräfling, katt, örn, berguf,
dufhök, uggla, sparfhök, vråk, falk och kråka äfvensom dopping och
sothöna. För dödande af roffågel erhållas premier. Mot räf och mård föres
ett ständigt utrotningskrig för de dyra skinnens skull, icke blott med
gevär utan äfven med gift. Prisen å dessa skinn hafva å senaste
årtiondet stigit betydligt.
Under senaste årens förlopp hafva utplanteringar af fasaner och
rapphöns, inköpta från utlandet, försiggått. Omnämnansvärda för den
omsorgsfulla vården vid densamma äro flera jaktmarker inom
provinsen. Af dessa nämnas här de vid Ysunda i Risinge socken såsom
bland de bäst skötta och värdefullaste. Desamma, som uppgå till
5,000 tld, ägas till hälften och arrenderas till hälften af den
intresserade jägaren, brukspatron Axel Ekelund, som sedan trettio år tillbaka
ihärdigt verkat för jaktvården och utrotandet af rofdjuren. Det
matnyttiga villebrådet får — i motsats till hvad som sker på en del andra
håll — aldrig skattas hårdare än att en mer än fullt tillräcklig stam
för dess bevarande och fortplantning finnes. Skottlistan för år 1912
upptager nyttigt vildt: älg 1, rådjur 1, hare 31, tjäder 14, orre 8, fasan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
