Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Bergsbruk och bruksdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
103,723 centner, 1876: 290,736 centner och 1895 vid Boxholm, Finspång
och Graversfors 16,373 ton. Gjutgodstillverkningen, direkt ur masugnen,
uppgick 1866 till 11,755 centner, 1871: 2,051 centner och 1895 vid Boxholms
och Graversfors: 397 ton. Gjutgodstillverkningen genom tackjärnets
omsmältning 1866 i två verkstäder: 21,319 centner och 1895 vid
Boxholm, Finspång, Hult, Motala mek. verkstad, Sund och Vulkans mek.
verkstad: 1,689 ton. Öfriga järntillverkningar utgjorde vid nämnda år
53,206 ton. Värdet å manufakturtillverkningen vid Boxholm, Finspång,
Hult, Motala mek. verkstad och Sund 1895 var 1,133,150 kr., och hela
manufakturtillverkningen i länet 1,681,317 kr. Denna tillverkning har
sedermera stigit högst väsentligt. De manufakturverk och mek.
verkstäder, som på senare tider icke varit förenade med bergverk, voro 1897
Grytgöl, Hult, Igelfors, Katrinefors, Motala knipphammare, Skärblacka
och Sturefors. De verk, som 1905 framställde smidbart järn och stål, voro:
Blomfors, Boxholm, Degerfors, Finspång, Flemminge, Häfla, Lotorp,
Motala mek. verkstad och Sonstorp.
År 1908 brötos ur två grufvor 6,610 ton berg och malm, hvaraf
erhöllos 3,241 ton skrädd, värd 30,484 kr., hvarjämte erhöllos 1,209 ton
för anrikning afsedd produkt. Af denna mängd skrädd malm lämnade
Nartorps gruffält i Skällviks s:n 2,600 ton för 26,000 kr. samt Dolmyra
gruffält i Häradshammars s:n 641 ton för 4,484 kr.
Tackjärnstillverkningen visar under s. å. 3 begagnade masugnar med
en blåsningstid af 915 dygn, hvarvid tillverkades 19,108 ton smides-
och puddeltackjärn, hvarjämte gjutgods, framställdt direkt från masugn,
erhölls till en myckenhet af 289 ton eller tillsammans 19,397 ton med ett
värde af 1,369,624 kr. Länet intar i detta fall det 8:e rummet bland
rikets 12 tackjärnstillverkande län.
Smidbart järn och stål tillverkades vid 7 verk med 34
lancashiresmälthärdar, 1 skrotsmältningshärd och 3 martinugnar.
Smältstycken, råskenor och göt jämte skrotadt gjutgods tillverkades
till en mängd af 34,713 ton och ett värde af 3,712,800 kr., däraf
smältstycken och råskenor, ovällda, enligt lancashiremetoden 22,320 ton och
andra i härd beredda 828 ton samt martingöt, ovälld, 11,533 ton och
skrotadt gjutgods 32 ton. Länet intar härvid det 6:e rummet bland de
rikets 16 län, hvilka tillverka dylikt gods.
Stångjärn och stål tillverkades inom länet till en mängd af 16,539
ton, däraf af välljärn 12,090 ton och af götmetall 4,449 ton. Dessutom
tillverkades 2,978 ton vällda ämnen för export, 522 ton ej särskildt
specificeradt fasonjärn och -stål, 8,193 ton band-, söm- och ej särskildt
specificeradt finjärn, 788 ton valstråd i ringar, 943 ton grof plåt, 523
ton axlar samt 856 ton ankare och andra gröfre smiden. Summan af
länets tillverkning uppgick till 31,342 ton med ett värde af 4,655,057 kr.
Af detta stångjärn och -stål utsmiddes af smältstycken 32 ton och
af götmetall 40 ton samt utvalsades af i härd beredt järn och stål 11,336
ton och af götmetall 4,409 ton. Dessutom erhöllos 722 ton stångjärnsafhugg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
