Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Bergsbruk och bruksdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppfordrad malm af annat slag än järnmalm utgjorde inom länet
41,572 ton, hvaraf erhöllos 453 ton direkt användbar kopparmalm till
värde af 2,265 kr. samt dessutom 22,696 ton för anrikning afsedd
produkt.
Vid Drömgrufvans fältspatsbrott i Krokeks socken erhöllos 1,331 ton
fältspat, värda 13,620 kr. och 45 ton kvarts, värda 90 kr.
Antalet arbetare, som under 1908 användts vid bergverksrörelsen
inom länet, utgjorde 1,124, däraf vid järngrufvor 44 män och 4 kvinnor,
vid andra malmgrufvor 128 män, vid fältspatsbrott 19 män samt vid
järnverken 929 män.
Mutsedlar. Under s. å. utfärdades inom länet 4 mutsedlar å
nyupptäckta fyndigheter, däraf 3 å järnmalm och 1 å nickelmalm. Å förut
inmutade fyndigheter utfärdades 10 mutsedlar, däraf 9 å kopparmalm
och 1 å zinkmalm.
Sedan så långt tillbaka, som man kan minnas, har en allmän näring
i norra Östergötland varit spiksmide för hand af järn, uppköpt vid
bruken. Sedan hågen för landtbruket blifvit större, och måhända äfven
af andra orsaker, har denna näring aftagit. Ännu kan man dock här
och hvar vid mindre gårdar i Godegård och torp få se en liten smedja,
oftast af mycket enkel beskaffenhet, där det vintertiden tillverkas nubb,
söm o. s. v., som sedan uppköpas af handlande i orten. Ännu för ett
par årtionden sedan försåldes dessa tillverkningar å marknaderna i
provinsens städer. I Linköping skedde försäljningen å Järntorget, som
däraf vid midten af 1700-talet fick sitt namn.
Åtvidabergs kopparverk. Härifrån och från Bersbo koppargrufvor
erhölls länge rikligt med malm, men småningom minskades tillgången,
och då därtill de delar af grufvorna, som senast bearbetades, icke betäckte
kostnaderna, så upphörde grufdriften 1905, sedan samma år en stor del
af kopparverket ödelagts af den eldsvåda, som öfvergick industriområdet
i Åtvidaberg. De vidsträckta undersökningsarbeten, som redan omkring
1900 påbörjades, fortsattes emellertid ända till 1911, då allt arbete i
grufvorna tillsvidare fullständigt upphörde. Ett lodrätt schakt med fullt
moderna anordningar för såväl berg- som vattenuppfordring hade då
neddrifvits till omkring 400 meters djup. Flera tusen meter ort hade
drifvits genom kopparmalmsfyndigheten, och afsevärda malmkvantiteter
hade också blottats. Men malmens beskaffenhet befanns så förändrad
mot den förut vanliga, att malmen numera innehöll mindre koppar —
endast omkring 2 % — och mera zink — omkring 20 % —, hvarigenom den
icke genom för närvarande kända arbetsmetoder kunde ekonomiskt
tillgodogöras. Ännu senare pågingo undersökningar om någon metod,
hvarigenom såväl koppar som zink kunde tillgodogöras. Aktiebolaget
Åtvidabergs kopparverk, som 1899 öfvertog gruf- och bruksrörelsen,
upplöstes 1911.
Zinkgrufvorna, som sedan 1856 tillhöra det belgiska bolaget »La
vieille montagne», äro dels belägna i Närke dels i Godegård s:n i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
