Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800—1914. 567
anbefalldes af konung Johan III år 1583. Konung Gustaf I hade visat
sitt intresse för denna hafvens förening, då han framställde saken till
ständerna i sitt tal den 25 juli 1526. Af hans efterträdare ägnade
konungarne Karl IX, Gustaf II Adolf och Karl XI sin omtanke åt
detta företag, äfvensom drottning Kristinas förmyndareregering. Ar 1716
uppvisade assessor Swedenborg för konung Karl XII ett af biskop
Brasks bref från 1526, som innehöll förslag om en båtled emellan Lödöse
och Norrköping, då Vendiska städerna och Öresund icke efter behag
skulle behärska vår handel. Konungen, som insåg fördelen af detta
förslag, anförtrodde då kommerserådet Kristoffer Polhem detsamma samt
anslog härtill årligen 40,000 daler eller därutöfver i händelse af behof.
Utom 5 daler i dagtraktamente skulle Polhem vid arbetets slut bekom¬
ma 50,000 daler. Arbetet, som tänktes vara färdigt inom fem år, gick
dock icke i verkställighet.
Vid 3>hattarnes2> första riksdag år 1741 väckte domprosten, sedermera
biskopen i Linköping Andreas Rhyzelius (Odencrantz) framställning om
nyttan och nödvändigheten af en segelfart emellan Vättern och Öster¬
sjön. Utan svårighet beslöt riksdagen att låta bygga en dylik kanal
förbi Söderköping. Men verkställigheten uppsköts äfven nu, denna gång
till följd af det mellankommande ryska kriget och af penningebrist. Men
planen var därför icke öfvergifven. Vid 1752 års riksdag kom frågan
åter före, men Göta älfs genomfart, som då var under arbete, måste
först fullbordas. Ar 1755 erhöll emellertid ingeniören Jonas Kollin
uppdrag att afväga och undersöka de vattendrag och vägar, som tid
efter annan varit påtänkta till inrättande af en segelled. Efter förrättad
undersökning föreslogs, att vägen skulle tagas till Norrköping och Brä-
viken i stället för till Söderköping och Slätbaken. Vid 1756 års riksdag
beslöts äfven, på grund af de verkställda undersökningarna, en båtled
emellan Roxen och Bråviken. Men då Trollhättekanalens arbete kort
därefter förstördes, Pommerska kriget började, och *hattarnes> parti be¬
segrades, blef frågan äfven nu om intet samt förekom åter först vid riks¬
dagen 1772, då ständerna ånyo sökte befrämja öppnandet af en segelled
emellan Östersjön och Västerhafvet. Då företaget skulle verkställas för
statens räkning, fruktade man likväl snart, att penningar skulle saknas
till de dryga omkostnaderna. Ett förslag uppgjordes emellertid samma
år af öfverste Karl Fredr. von Röök, hvilket granskades af öfverdirektör
Dan. af Thunberg. Aren 1780—83 företogos nya undersökningar af
Thunberg och direktör Elias Schweder. Ny plan uppgjordes nu
ånyo förbi Söderköping och ut i Slätbaken. Sedan Trollhättekanalen
år 1800 blifvit färdig, fästades uppmärksamheten åter vid detta ämne
genom en år 1806 utgifven afhandling om kanaler genom Sverige med
särskildt afseende på Vänerns och Östersjöns förening. Författaren var
Baltzar Bogislaus von Plåten, hvilken, sedan han år 1800 såsom öfverste
lämnat krigstjänsten, användt sin tid att lära känna och sätta sig in i
kanalföretagets alla förhållanden. Under detta sitt arbete påträffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
