Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
568
han hos direktör Schweder en af Thunberg uppgjord plan for Göta
kanal. Han gjorde nu själf och på egen bekostnad undersökningar, och
att dessa verkställdes med noggrannhet och oförtrutenhet, kan slutas
däraf, att han en sommar förde sin egen båt öfver Vänern ned i Tidaån
samt därifrån genom Irrsjön, Viken och Bottensjön i Vättern, hvarvid
den flerstädes måste köras eller dragas öfver land. Ar 1808 blef von
Plåten af Gustaf IV Adolf förordnad att med hjälp af den inkallade skot¬
ten, ingeniör Tomas Telford undersöka möjligheten och den lämpligaste
riktningen af denna segelled. Enligt beräkningar skulle kostnaden för
Östgötalinjen (Vättern—Östersjön) stiga till 927,504 riksd. b:o och Väst-
götalinjen (Vänern—Vättern) till 669,987 riksd. b:o.
Med åberopande af den utgifna undersöknings berättelsen väckte bis¬
kop Karl von Rosenstein motion vid 1809 års riksdag om företagets
verkställande. Rosenstein var då den tredje Linköpingsbiskop, som i
denna fråga vid riksdag väckt förslag. Motionen afgafs den 18 augusti.
Den 10 oktober fattade ständerna sitt beslut, och den 10 november stad-
fästades detta beslut af regeringen. Man skulle kunna tro, att då en
så viktig sak afgjordes inom så kort tid, beslutet öfverensstämde med
allmänna åsikten. Men att företaget hade många fiender, framgår såväl
af riksdagsprotokollen som af tidningspressen dessa år. De funnos, som
ansågo företaget som ett tankespöke, omöjligt att utföra och längre fram
som ett »riksfördärfligt bemödande att frammana en riksbankrutfo.
Vid riksdagen 1815 fann von Plåten till och med anledning framhålla,
att han icke ens varit fredad för personliga tillmälen. Och vid 1818
års riksdag väcktes fråga om att ställa amiral von Plåten och kanal¬
direktionen under fiskalisk aktion eller offentligt åtal för förmenta för¬
seelser. Och från vissa håll sökte man t. o. m. rycka von Plåten från den
ställning, han intog i allmänna tänkesättet. Det höll på att blifva
skandal. Småsinnet och afundsjukan voro nära att vinna en seger, men
förslaget i fråga blef afslaget på riddarhuset, ehuru med endast 6 rösters
pluralitet.
Den 11 okt. 1810 utfärdades privilegium för det bolag, som för
ändamålet kommit till stånd. Genom dessa privilegier erhöll bo¬
laget full äganderätt till kanalen, dess jordegendom och byggnader
äfvensom åtskilliga andra förmåner, såsom behöflig kronan tillhörande
jord, skog och kalkbrott samt rättigheter att till arbetet erhålla kom-
menderingar ur armén. Samma dag utfärdades äfven en expropriations¬
lag, som berättigade bolaget att förvärfva de jordägor, som voro behöf-
liga. Men den viktigaste saken hade man ännu icke klart för sig, och
det var, hvarifrån man skulle taga penningar. Oaktadt Sveriges rörel¬
sekapital vid denna tid var långt större än det någonsin förut varit,
var det dock ett stort kapital, som behöfdes, och som en längre tid
skulle förblifva räntelöst. Statens penningtillstånd var ingalunda lysande,
och det var alltså fåfängt att därifrån beräkna någon hjälp. De en¬
skildes förmögenhetsvillkor voro icke heller sådana, att man kunde vänta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
