Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor hjälp från det hållet. Bolaget erhöll då rättighet att bilda en låne-
bank, som kom till stånd under namn af Gröta kanaldiskont. Med vin¬
sten från denna bank skulle kanalen byggas. Såväl aktieteckningen
som öfriga beräkningar gingo utmärkt. Aktieteckningen steg på några
dagar till öfver tre millioner. Sedan allt på så vis blifvit klart, började
arbetet utan att egentligen några [kontanta tillgångar funnos därtill,
emedan företaget uteslutande var grundadt på den vinst, som nämnda
kreditanstalt kunde lämna. Arbetet började på flera olika håll, i
Västergötland först och något senare i Östergötland. Ar 1816 arbe¬
tade vid kanalen 6,225 och följande år 5,156 man ur indelta armén,
von Plåten blef ordförande i direktionen, och till verkets öfvermekanikus
nämndes majoren S. Bagge, som 1814 fick till efterträdare öfverdirektören
E. Hagström och 1818 öfverste G. A. Lagerheim. Ar 1818 var företaget
nära däran att uppgifvas. Nämnda år blef nämligen den bolaget bevil¬
jade diskonträtt detsamma fråntagen af den anledning, att vid stats-
och bankorevisionen år 1817 hade upptäckts en betydande balans i Malmö
diskont och härför skulle nu äfven Göta kanaldiskont lida samt kanalens
bolagsmän utsättas för en ofantlig förlust. Tack vare amiral von
Plåtens arbete och fasta vilja kom icke arbetet att upphöra. Men i
stället för att kanalen skulle vara färdig år 1823, hvilket den äfven
blifvit, om bolaget fått behålla diskonten, behöfdes nu ytterligare nio
år för dess fullbordande. Under öfvertygelse om slutlig seger fick von
Plåten alltjämt kämpa sig fram för sin älskade kanal. Anmärkningar,
hvilka numera, sedan företaget visat sig så lyckobringande för vårt
land, ofta synas minst sagdt löjliga, haglade från alla håll. Till följd
af kanaldiskontens indragning måste nu redan vid riksdagen 1818 anslag
begäras. Regeringen fann sig äfven härtill befogad. Anslaget bevilja¬
des, oaktadt starkt motstånd från många håll. Riksdagarne 1823 och
1828 på samma sätt. Arbetet fortsattas emellertid, ehuru med betydligt
mindre styrka. Ar 1818 arbetade här endast 2,802 och 1819 icke mer
än 1,550 man.
Ar 1825 var kanalen icke dess mindre segelbar till sjön Roxen, och
1827 öppnades den från Norsholm till Vännebeiga i Drothems socken.
Den 26 sept. 1832 var hafvens förening en verklighet. Göta kanal —
detta jätteverk, en oförgänglig minnesstod åt svensk kraft och fast vilja,
som kostat så många strider — var fulländad.
En ombyggnad af Göta kanals Östgötalinje med ändpunkt i Norr¬
köping har i år (1914) kommit på tal.
Kinda kanal. Tanken på denna kanal är gammal, och redan i midten
af 1700-talet säges man hafva varit betänkt på densamma. Stridiga
åsikter å ena sidan angående själfva farleden och å den andra angående
de sjöars sänkning, som härmed hade gemenskap, gjorde företaget om
intet. Redan mot slutet af detta århundradet hade flera undersökningar
med understöd af ett bolag blifvit verkställda, och år 1799 gillades
kanalanläggningen af k. maj:t. Bolagsregler stadfästades den 2 juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
