Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800—1914. 571
Rängen år 1855 påbörjade Kinda båtled, för hvilken kostnaden upp¬
gick till omkring 500,000 kronor, däraf staten bidrog med ett lån å
390,000 kronor. Allt detta var enligt den förut uppgjorda beräkningen,
men vid 1873 års slut hade kanalens anläggning med under de senare
åren verkställda nybyggnader och kompletteringsarbeten endast uppgått
till 1,307,467 kronor 13 öre. Kanalen öppnades för trafik 1871. Trafik¬
inkomsterna hafva aldrig varit tillräckliga att bestrida kostnaderna
för trafiken och kanalens underhåll jämte räntan å statslånet och
ännu mindre till de bestämda amorteringarna på skulderna till staten
och Handels- och sjöfartsfonden samt till nybyggnader och afsättning
till reservfond. Men den nytta, kanalen gjort och gör, är oberäknelig.
Tisnare kanal. Redan på 1860-talet fanns tanken att få till stånd
en kanal emellan Tisnaren, äfven kallad Storsjön, med en del småsjöar
och den något mer betydande sjön Fjällaren, belägna på gränsen emellan
Östergötland och Södermanland, men frågan togs först på allvar upp år
1891. Ritningar och kostnadsberäkningar uppgjordes för en kanalled från
östra stambanan vid Ändebol till Tisnaren med sluss vid Häfla samt
kanal till sjön Hunn och Häfla bruk. På kommunalstämma med Skedevi
kommun den 9 april 1892 beslöts, att socknen skulle bygga kanalen
»såsom en dess gemensamma angelägenhet samt betala kostnaderna, som
beräknades till 96,150 kr., af hvilka man hoppades erhålla 2 3 i stats¬
bidrag. För beslutets verkställande tillsattes en kommitté. Vid den
granskning af kanalförslaget, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
företog, blef kostnadsberäkningen höjd till 144,000 kr., hvarjämte järn¬
vägens förslag till anordningar vid den blifvande stationen beräknades
till 54,000 kr. När sedan det förhöjda anslaget begärdes af Skedevi
socken, beviljades detta delvis, men beslutet öfverklagades, och då sam¬
tidigt olika meningar angående koncessionens begärande uppstodo inom
styrelsen, strandade planerna denna gång.
För att afhjälpa bristen på transportvägar i denna på kommunika¬
tioner vanlottade trakt byggde då Reijmyre aktiebolag en linbana mel¬
lan Simonstorps station och Reijmyre glasbruk, den längsta linbana, som
då fanns och kanske ännu finnes i vårt land. Från annat håll sökte
man däremot få i gång intresse för en järnväg genom socknen och lyc¬
kades också få till stånd en undersökning af en järnväg Örebro—Norr¬
köping öfver Kilsmo, men något utförande blef ej af. Tanken på en
kanal öfvergafs emellertid ej, och på ett sammanträde i Tisenhult år
1906 uppdrogs åt intresserade att söka få en ny undersökning till stånd,
dock med uteslutande af den förut tänkta förbindelsen till sjön Hunn.
Vid ett nytt sammanträde 1908 framlade kommitterade ett kostnadsför-
slag, slutande på 133,800 kr. för kanal med spåranordningar och kaj¬
anläggning vid den blifvande stationen. Med erfarenhet af föregående
svårigheter att få medverkan till företaget af socknen såsom helhet be¬
slöts att genom aktieteckning hopsamla det behöfliga minimikapitalet
45,000 kr. Den 30 december 1909 konstituerades ett bolag, och bolags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
