Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
572
ordning antogs. Det tecknade aktiekapitalet uppgick då till 49,200 kr.
Skedevi kommun tecknade endast 1,000 kr., hvilken summa sedermera
ökades med 4,000 kr. Uppoffringen från enskilda personer var emeller¬
tid stor. Från det allmänna tillerkändes bolaget 97,200 kr. Trafikleden
har en längd af två mil. Kanalen invigdes den 25 september 1912.
För att öfvergå till järnvägarna är den först tillkomna af dessa:
Östra stambanan. Asikterna om, huruvida Sverige med sin i berg
och höjder brutna samt af vattendrag genomskurna natur lämpade sig
för järnvägsanläggningar, voro länge oklara. Den tid, vid hvilken talet
om svenska järnvägar först kom upp, var icke heller den finansiella
ställningen sådan, att järnvägar kunde anläggas med inhemskt kapital,
och för utländskt lån var mången rädd. Häremot anmärktes, att ingenjör¬
vetenskapen numer var så långt framskriden, att den med säkerhet
skulle kunna besegra svårigheterna samt att utländskt lån för tidsenliga
kommunikationer skulle kraftigt höja och påskynda landets framåtskri¬
dande. Detta senare var i allmänhet åsikten i södra och mellersta Sve¬
rige. Så äfven i Östergötland. Redan på hösten 1851 började man här
tala om en järnvägsförbindelse emellan Linköping och Norrköping, och
vid hushållningssällskapets sammanträde den 28 januari 1852 beslutades
att genom frivilliga bidrag söka få tillsammans de 4,200 kr., som behöf-
des för järnvägsundersökningar. Själen i det tillämnade företaget var
den för allmännyttiga företag verksamme fabrikören John Swartz, hvil¬
ken äfven var förslagets upphofsman, och som därtill i all hufvudsak
bekostade undersökningarna. Den 24 maj 1853 hölls för frågan ett all¬
mänt, talrikt besökt, järnvägsmöte i Linköping. Förut tillsatta kommit
terade föreslogo, att ett bolag skulle bildas och kallas: Östgöta järnvägs-
bolag N:r 1. Det första kostnadsförslaget uppgick till 1,758,000 kronor.
Inbjudning till allmän aktieteckning utgick äfven, men vid det den 28
oktober hållna nya mötet var endast V4 af hvad som behöfdes tecknad.
Någon tid före detta möte hade emellertid företaget lidit en svår för¬
lust. John Swartz hade nämligen aflidit. Denna hans lifs sista verk¬
samhet kan emellertid betraktas »såsom en utgångspunkt eller såsom ett
frö till det resultat», som det svenska järnvägsnätet i en senare tid kan
framvisa. Med John Swartz’ död förlorade denna Sveriges första järn-
vägsplan sitt starkaste stöd. Aktieteckningen synes upphört. Härtill
bidrog antagligen äfven, att koleran, som under sommaren 1853 utbröt
inom provinsen, inverkade förlamande. Yid den kort därefter samman¬
trädande 1853—54 års riksdag aflämnade regeringen förslag angående
järnvägar. I detsamma ingick äfven östra stambanan. En ny under¬
sökning företogs emellertid af det ännu bestående bolaget emellan Lin¬
köping och Norrköping, hvarvid kostnadsförslaget uppgick till 2,700,000 kr.
Men på grund af riksdagens järnvägsutskotts hållning i frågan beslu¬
tade bolaget att intaga en afvaktande ställning, ehuru det uttalade sig
för en undersökning för den tilltänkta banans fortsättande till Sken-
ni nge och Vadstena. Riksdagens beslut blef anslag till jftrnvägsarbetets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
