Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
f)74
Ridderstad att till k. m:t frambära en hemställan, att k. in:t skulle till
nästsammanträdande riksdag aflåta proposition om erforderligt anslag
till banans fortsättande. En dylik skrifvelse frambars öfven af en där¬
för vald deputation, som dock vid 1867 års. riksdag icke medförde åsyf¬
tad verkan. Med anledning häraf ingaf Ridderstad till 1867 års lands¬
ting ytterligare en motion till fördel för banan. Slutföljden af den¬
samma blef tillsättandet af en kommitté, som till nästkommande lag-
tima landsting skulle inkomma med ett förslag till anhållan om att
k. m:t till 1869 års riksdag måtte afgifva proposition om ytterligare
anslag till östra stambanans fortsättning. De mest bekante inom denna
blefvo Ridderstad och riksdagsman Karl Anders Larsson Maspelösa.
Under det svåra missväxtåret 1867, då det äfven var arbetsbrist inom
provinsen, inlämnades till civildepartementet af Ridderstad en till ko¬
nungen ställd adress, undertecknad af i det närmaste 3,000 östgötar,
hvilken ytterligare gaf vittnesbörd om det intresse, som i Östergötland
fanns för östra stambanans fortsättande. Men hvarken denna adress
eller enskilda ‘riksdagsmotioner ledde till någon egentlig åtgfird. Den
nyssnämnda kommittén gick med allvar till sitt arbete, och på grund af
insamlade upplysningar kom densamma till den slutsats, att bandelen
emellan Nässjö och Katrineholm öfver Mjölby, Linköping och Norrkö¬
ping borde blifva den mest inbringande af alla statens järnbanor. Detta
har sedermera också visat sig vara rätt beräknadt, enär östra stambanan
är den af statens järnvägar, som numera bär sig bäst. Jämte denna
skrifvelse till landstinget väckte Ridderstad äfven särskild motion om
att under benämningen Östra stambanans järnvägshommitté fem perso¬
ner skulle utses att ytterligare arbeta för banans framgång. Den förut¬
varande kommitténs förslag — lades till handlingarna. K:s motion
föranledde tillsättande af en kommitté, i hvilken äfven nu bl. a. fi. och
Larsson ingingo. Nordöstra Småland, hvilken frågan äfven gällde, hade
länge visat sig overksamt, men äfven där började man nu röra pa sig.
Ett gemensamt möte för Östergötland och nordöstra Småland kom till
stånd vid Boxholm den 11 december 1868. Här enades man om att.
därest statsmakterna fortfarande sköto frågan från sig, skulle man pa
enskild väg söka uppnå målet. För ytterligare utredning tillsattes en
kommitté bestående af brukspatronen D. P. af Buren, f. d. löjtnanten
A. Adelsvärd till Adelsnäs, kaptenen Kl. Bergenstråhle, f. d. löjtnanten
K. F. Ridderstad, fabrikören G. Sääf brukspatronen C. P. af Buren, gotb¬
ägaren S. A. Hermelin till Gripenberg och kronofogden H. Lindeberg. hvar*
jämte landshöfdingen R. I)e la Gardie skulle inbjudas att deltaga i
kommitténs förhandlingar, hvilket han äfven sedermera gjorde. A idare
beslöts att genast uppsätta en adress till Östergötlands och norra
Jönköpings läns befolkning för att intressera densamma för den viktiga
lifsfragan. Adressen var undertecknad af D. P. af Buren, S. A. Hermelin.
K. Bergenstråhle. K. Ehrvnkrona och K. F. Ridderstad, hvilken sistnämnde
författat adressen. Vid ett af de dera sammanträden, som kommittén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
