Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800—1914. ;> i ;>
hade, framställdes bl. a. det förslag, att det vid 1869 års riksdag skulle
väckas motion om banans byggande i statens namn men med från or¬
terna förskotteradt lånekapital. Utländsk skuldsättning skulle därigenom
undvikas. Vid sammanträde i Linköping emellan östgötar och smålän¬
ningar antogs detta förslag, och inbjudningslistor till teckning utfärda¬
des. På grund af särskilda omständigheter enades efter riksdagens öpp¬
nande emellertid riksdagsmännen från Östergötland och Småland om att
icke frambära den tilltänkta motionen. Vid denna riksdag förekommo
heta strider om östra stambanan. Till fördel för densamma talade K.
F. Ridderstad, Jonas Andersson, Häckenäs, Lönnberg, von Schulzenheim,
A. Rosse m. fl., yrkande att en af Larsson i Maspelösa och F. A. Funck
framställd begäran om en millions anslag till östra banan skulle
beviljas. Detta var i andra kammaren. I första kammaren talade A.
O. Wallcnberg, Bennich m. fl. för ett anslag af 1,000,000 kr. till östra
stambanans fortsättande från Norrköping o. s. v. Men i båda kamrarna
blef beslutet vägrande, och därmed gingo förhoppningarna om, att sta¬
ten skulle bygga banan åter om intet, så mycket mer som i riksdagens
sista timme båda kamrarna enades om en till k. m:t ställd skrifvelse,
som uttalade, att behofvet af statsbanor nu ansågs fylklt samt att vi¬
dare erforderliga banor skulle blifva ortbanor.
I Östergötland släppte man emellertid icke frågan ifrån sig. De
vid landstinget år 18()8 tillsatta kommitterade för vidtagande af åtgär¬
der för östra stambanans fullbordande hade under årets lopp haft åt¬
skilliga sammanträden. Kommitterade voro K. F. Ridderstad\ K. A.
Larsson, Maspelösa, Aug. Forsbeck och C. P. af Buren. I en berättelse>
författad af Eidderstad, till landstinget framhöllo de alla de skeden, som
östra stambanan genomgått. Vidare framhölls, att kommittén utgått
från det antagande, att k. m:t vid stundande riksmöte skulle framkomma
ined en proposition till förmån för östra stambanan, samt i sådan hän¬
delse vikten af att kunna förete en fullständig utredning i frågan. I
det utskott, som skulle behandla frågan, insattes Ridderstad, Larsson, E.
Swartz, Ch. E. Piper, J. Koskull och W. M. Ekelund. Deras förslag
om en ny kommitté antogs, men denna hade aldrig något sammanträde.
Kom så 1870 års riksdag. Glädjande, och nära nog mot förmodan, blef
nu östra stambanan föremål för k. m:ts bevågenhet. Men kraftiga vil¬
jor uppträdde emot k. m:ts’förslag. Lars Johan Hierta, som alltid va¬
rit beredd att arbeta mot denna bana, gjorde så äfven nu. I Östergöt¬
land brann man af ovisshet. Adresser med talrika underskrifter upp¬
sändes till riksdagens ledamöter. Provinsen och riksdagen stodo i liflig
förbindelse med hvarandra. Följden blef i första kammaren ett beslut
om ett anslag af en million kr. till företagets påbörjande. I andra kam¬
maren blef emellertid resultatet ett afslag. Vid gemensam votering
segrade likväl första kammarens mening. Tillfredsställelsen inom Öster¬
götland var allmän, helt säkert icke minst hos den, som så länge och
främst varit den ledande, sammanhållande och uppoffrande kraften för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
