Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Olika samhällsklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598 NYA TIDEN.
att på kallelse aterkomma, *och detta allt vid påföljd, att den motvillige
skiljes frå» försvarsrätt som arbetare i staden. Hvad arbetsprisen angår,
hade k. befallningshafvande och magistraten år 1797 gemensamt beslutat
att bestämma den taxa, enligt hvilken stadens timmermän samt arbets-
och försvarskarlar af alla slag skulle arbeta åt stadens invånare. För
att gifva ett exempel på arbetsprisen nämnes, att enligt taxan af ar
1815 hade för en arbetsdag af 12 timmar en timmerman 32 sk. ((>7 öre),
en arbetskarl 24 sk. (50 öre) och ett kvinnfolk 16 sk. (33 öre), allt
riksgäld. Ondt om arbete var det äfven emellanåt, särskildt vintertiden.
Ar 1808 t. ex. kallades stadens samtliga timmermän och arbetskarlar
till inställelse å rådhuset för att höras, huruvida de under vintertiden,
då de i staden saknade all förtjänst, ville antaga vinterarbete vid örlogs-
flottan i Karlskrona. Emellanåt voro dessa arbetare skyldiga utföra
arbete för stadens räkning. Sålunda kallades de 1817 till rådhuset i
och för öfverenskommelse om vissa dagsverken utan betalning vid stadens
allmänna vattenhämtningsplats. Och så fortgick det under åratal.
Det var först under 1880-talet, som arbetarefrågan i värt land trängde
sig fram i förgrunden bland de angelägenheter, som påkallade de sty¬
randes uppmärksamhet och inskridande. Arbetarna, som i större antal
sammanfördes till städerna och nybildade fabrikssamhällen, sökte ock
att höja sin ställning, och de togo vid denna tid sin sak i egen hand
genom bildandet af fackföreningar. Samtidigt vann socialdemokratien
insteg i vårt land, hvarigenom politiken inblandades i arbetarerörelsen.
Följden blef en stark organisation, som helt enkelt i hast gjorde Sveriges
arbetare till en makt i samhället. Att Östergötlands arbetare därvid
ställde sig i gemensam förbindelse med Sveriges öfriga arbetare är
naturligt. Som stridsmedel begagnades arbetsinställelser, som dock
länge förflöto utan oro och svårighet, ehuru besvarade med lockout.
Den svåraste af dessa arbetsinställelser blef storstrejken är 1909, da
militär förlädes här och hvar vid de större arbetsplatserna inom pro¬
vinsen. Af en till kommerskollegii afdelning för arbetstatistik ingifven
redogörelse framgår, att i Östergötland voro de redovisade arbetsställenas
antal 301 med 16,674 arbetare, däraf Norrköping med resp. 145 och
8,705, Linköping med 38 och 708, Söderköping med 6 och 79. Af de
från Östergötland redovisade 301 arbetsställena voro 151 arbetsgifvare
organiserade, och af de 16,674 i konflikten deltagande arbetarne voro
11,532 organiserade. Af samtliga 6,983 redovisade arbetsställen hade
från 3,663 uppgifvits bestämda förlustbelopp, och dessa uppgingo för hela
riket till 20,311,954 kr., däraf för Östergötland i städerna 464,539 kr.
och på landsbygden 332,140 eller sammanlagdt 796,679 kr.
Arbetsklassens lefnadsförhallanden hafva i betydande grad blifvit
förbättrade genom stegring i arbetslönerna, äfvensom genom en utsträckt
politisk rösträtt. Bildningen, arbetsskickligheten och deltagandet för
samhällsangelägenheter hafva hos arbetarna stigit pä senare tiden. De
äro medvetna om. att kapitalet, intelligensen och arbetsförmågan är<>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
