Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Olika samhällsklasser - Lefnadssätt, seder och bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krafter, utan hvilkas samverkan industrien ieke kan besta. Det klasshat,
som finnes bland arbetarna, är därför svårt att förklara. Men ingen
kan rättmätigt misstycka, att arbetarna genom lagliga medel sökt att
höja sina lefnadsvillkor. Ett ofördelaktigt förhållande, icke minst för
arbetarna själfva, är det tryck, som de s. k. organiserade arbetarna
vilja öfva på de oorganiserade genom att genom hot, smädelser och
öfverfall söka förhindra dessa senare från att arbeta. Endast genom
att hålla sig inom rättsordningens gränser kan arbetaren nå sitt mål
att få den arbetslön, som med rätta bör tillkomma honom, hvarvid dock
hänsyn alltid måste tagas till de vid olika tid bestående förhållanden
å världsmarknaden. Det är endast på laglig väg önskade förbättrings¬
möjligheter kunna beredas.
Tjänarna. Äfven det stora flertalet af dessa har gått framåt i
hyfsning från början af 1800-talet. Men ännu finnes åtskilligt öfrigt
att önska hos en del af dem, särskildt bland den mognare ungdomen.
Själfsvåld och råhet förekomma icke sällan. Den sansade tukt och
själfbehärskning, som böra finnas hos hvarje människa, saknas understun¬
dom och föranleda svårigheter emellan husbönder och tjänare. Lönerna
hafva betydligt höjts och detta allenast under de senaste tre tiotalen
af år. Inrättandet af offentliga arbetsförmedlingsanstalter har visat sig
fördelaktigt såväl för husbönder som tjänare. Bristen å folk, som vilja
åtaga sig skötseln af ladugårdar, har å senare tider ar från år blifvit
allt större, oaktadt dylika kunna betinga sig högre betalning. För
gifta arbetare är anledningen härtill, att många af dem hellre söka
annat arbete än att hustrun skall nödgas åtaga sig mjölkningsskyldighet.
Mången af den tjänande klassen anser det numera förnärmande att
benämnas dräng. Benämningen piga är bortlagd åtminstone i städerna.
Det icke bofasta folket. Lättingars, tiggares och landstrykares antal
har under årtiondens förlopp minskats, icke minst sedan ridande polis
på senaste tiden blifvit utstationerad inom provinsen.
De ålderstigna, sjuka och fattiga. Vården af dessa har med tiden
blifvit allt mänskligare. Fattighus, förenade med sjukrum, gifva dem
snygga husrum och fullt underhåll. Den enskilda välgörenheten för¬
bättrar någon gång deras kost. Den gamla benämningen fattighus har
börjat utbytas mot ålderdomshem och namnet fattighjon mot underhålls-
tagare.
Lefnadssätt, seder och bruk. Att lefnadssättet under ett århundrade
i mångt och mycket skiftar, är förklarligt. Men i ett afseende är det
lika, nämligen däruti, att det alltid finnes människor, hvilka lefva som
de böra, och andra, som lefva på motsatt sätt. I det hela vill man dock
gärna se, att det härvidlag som i andra förhållanden gått till ett bättre.
Samfärdselns underlättande, ångans och elektricitetens användande, många
andra uppfinningar, förändringar i religiöst hänseende, nykterhetsrörel¬
sen under tidigare tid, återuppvaknad i en senare, utvidgad närings¬
frihet, den nationella utvecklingen, socialdemokratiens utbredande, sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
