Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Lefnadssätt, seder och bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600 NYA TIDEN.
hällsklassernas närmande till hvarandra, arbetarnas förbättrade ställ¬
ning, kvinnoemancipationen, det ökade välståndet i allmänhet och därmed
följande ökade anspråk på lefnadsvillkoren, folkupplysningens höjande,
ökad läslust, förbättrade bostadsförhållanden, själfstyrelsen, betingad af
nya kommunallagar, sjukvårdsväsendets utveckling, förändrade militära
förhållanden, det uppvaknade intresset för kroppslig idrott samt frilnfts-
och turistlif, allt detta och mycket mer har under hand gifvit ny rikt¬
ning åt lefnadssättet.
Sedlighet och laglydnad stå inom Östergötland högt. Redbarhet och
ordhållighet äro utmärkande drag för Östergötlands folk. Hvad en
östgöte icke tillåter är, att man söker förödmjuka honom. Han tillåter
icke ohöflighet, men är själf icke heller ohöflig, om han icke känner
sig därtill tvingad. Gästfriheten är stor. Kroppsstyrkan är förenad med
sinnets kraft.
Att skiftningar finnas i lefnadssättet inom olika åldrar och olika
samhällsklasser är gifvet, liksom icke alla inom samma klass få dömas
på samma sätt. Ännu finnes hos en viss del af den mognare ungdomen
mycken råhet och förvildning i sinnen och seder. Svordomar, öfverflö-
digt begagnande af tobak i alla former, dryckenskap och simpla grof-
heter i talet äro vanliga. De s. k. ligapojkarnas framfart, särskildt i
städerna, är väl känd. A andra sidan finnas många, hvilka taga del
af och tillägna sig frukterna af det rika och välgörande upplysnings¬
arbete i kristligt och kulturellt hänseende, som framträder i vår tid.
Yärnpliktstidens förlängning gifver numer mot förr bättre tillfälle att
under öfningstiden lära känna ungdomen och dess uppfattning af lifvet.
Yid undersökning häraf finner man hos ett stort flertal en råhet, som
lätt leder tanken till, att de själfva anse sig duktigare i samma mån
som de uppträda och yttra sig rått. Det är dock icke numer som torr
berättigadt att anse krigar- och lägerlifvet vara sådant, att det i och
för sig inverkar förråande. Orsakerna kunna närmast sökas i uppfostran
redan i barnaåren, hvilken oftast är slapp med för mycken frihet, sa
att barnen redan vid denna tid blifva själfrådiga och brista i lydnad
inot föräldrar och sedermera mot husbönder eller förmån. I stället för att
låta barnen deltaga i arbete och förekommande sysslor låter man dem till¬
bringa sin tid i sysslolöshet och i dåliga sällskap. När de senare i skolan
hållas till tukt och goda seder, taga föräldrarna ofta sina barn i försvar
mot lärarna. Skolan rent af förhindras understundom att utofva det
uppfostrande inflytande, som afses med densamma. En annan orsak är
den njutningslystnad i ohämmad frihet, som alltjämt synes tilltaga.
Hvad nu själfva lägerlifvet och de militära förhållandena beträffar,
skall man finna, att oförståndiga öfverdrifter i disciplinen numera icke
förekomma, äfven om en del, som icke förstå, hvad härvidlag är nöd¬
vändigt, klaga. Oaktadt råheten äro bestraffningar sällsynta. Det bru¬
tala sätt, som för icke länge sedan visades truppen från vissa af befälet,
har förbytts i ett välvilligt sätt. Behandlingen af truppen är fran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
