Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Lefnadssätt, seder och bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
<>02
bostäder uppföras af trävirke. Till det inre voro rummen ofta laga.
Att många gamla byggnader såväl i städerna som på landsbygden ännu
återfinnas är gifvet. I köken voro stora öppna spislar. På 1800-talet
började spislar af järnplåt att användas, hviika dock snart efterträddes
af järnspislar. I köken voro ofta under golfven stensatta källor med
en läm i golfvet, ur hviika vattnet hämtades. Tamburer med eldstäder
voro sällsynta. Oftast funnos icke alls några dylika. Möbleringen i
rummen var i allmänhet mycket enkel. Det var i början af 1800-talet
endast de förmögnare, som hade något dyrbarare inredning. Småningom
började emellertid såväl i städerna som å landet bättre byggnader med
två våningar och större fönsteröppningar att uppföras. Taktäcknin¬
gen på landsbygden bestod ännu på 1820-talet oftast i mangården
af bräder med därpå lagd halm eller näfver och torf samt å ladugården
af halm. Tegeltak å boningshus och bodar började då komma i bruk
bland den förmögnare allmogen. Byggnadernas rödfärgning brukades
vid denna tid på sina ställen. Ladugården täckes numera med spän.
Folk af olika klasser voro gifvetvis olika bebodda. En grenadjär
hade rätt till stuga med kammare, den senare utan spisel. En kapten
och kompanichef hade 4 rum och kök. Ett äldre komministerboställe
med torftak hade stuga, kök och kammare med små fönster och väldiga
spislar. Innanfönster hafva först efter hand kommit till. Sängkläderna
blefvo om dagarna kalla och uppvärmdes till natten med s. k. säng-
värmare af mässing, hviika fylldes med varm sand eller aska och ställdes
in under täcket. Först i våra dagar tillkomma alla de »nutida bekväm¬
ligheterna». Rummen ombonas med den största sorgfilllighet. Värme¬
ledningar, vare sig med vatten, ånga eller elektricitet, börja att införas,
äfvenså varmvattensanordningar. Vattenledningar finnas i flertalet städer,
likaså elektriskt ljus, hvilket blifver allt vanligare äfven å landsbygden.
Gas användes vid kokning o. s. v. Talgjus och stearinljus användas ännu.
I afseende å klädedräkten kan nämnas, att ännu i midten af 1800-
talet begagnades här och hvar i Östergötland — äfven på slättbygden
— fullständiga mansklädnader af skinn, såsom barskinnspäls, älghuds-
byxor, läderstöflar, skinnväst och luden mössa. Någon allmän landskaps-
dräkt är icke känd. Kvinnorna sägas i vissa trakter begagnat röd kjol.
svart kofta och ljus schalett. Den för männen längst begagnade särskilda
dräkten var Vångadräkten, bestående af svart jacka eller långrock, svarta
knäbyxor, hvita yllestrumpor samt skaftstöflar, dock icke högre skaft än
att strumporna delvis syntes, glada (ett slags luden mössa) eller svart filt¬
hatt, hvarjämte äfven till söndagsdräkten hörde förskinnet, öfverst med
olikfärgade skinnbeläggningar. Piskan liksom den korta tobakspipan
af metall medföljde gärna. Redan under medeltiden klagades öfver
tjänarnes öfverflöd i afseende ä kläder (sid. 215). Och så har alltjämt
under tidernas lopp talats om, huru enkelheten i klädedräkt — äfvensom
i lefnadssätt — börjat att försvinna. Numera kan det med fog sägas,
att en utjämning mer och mer försiggått på alla områden, så att nagon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
